LS 0852.04b - Dikanäs
Vilhelmina kommun
Mejeriet i Dikanäs som efter nedläggning
kom att inrymma ICA butik
och Dikanäs Fjällfisk-konserver.
Som drevs av Edvard Lövström.
kom att inrymma ICA butik
och Dikanäs Fjällfisk-konserver.
Som drevs av Edvard Lövström.
Objekttyp
Titel
LS 0852.04b - Dikanäs
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
LS 0852.04b
Tillkomsttid start
1960
Upphovsrättsinnehavare
Vilhelmina kommun
Anmärkning
Utbyggnaden till butik gjordes på 50-talet
av lokal arbetskraft.
Förutom mejeri i bottenplan bodde här
mejeristfamiljen Helge Sjölander
med maka Greta och barnen
"Lasse" Lars-Erik och Ann-Christin.
Teglet som användes vid ombyggnaden
av mejeriet var cementbrukstegel.
Formen var en stålform där man kunde
slå tre tegelstenar per gång.
Stenarna förvarades sedan på träpallar
tills de var härdade.
Teglet tillverkades på plats.
av lokal arbetskraft.
Förutom mejeri i bottenplan bodde här
mejeristfamiljen Helge Sjölander
med maka Greta och barnen
"Lasse" Lars-Erik och Ann-Christin.
Teglet som användes vid ombyggnaden
av mejeriet var cementbrukstegel.
Formen var en stålform där man kunde
slå tre tegelstenar per gång.
Stenarna förvarades sedan på träpallar
tills de var härdade.
Teglet tillverkades på plats.
Övriga anteckningar
Kommentar från Jaan Zimmerman:
Hej, sökte på nätet efter Dikanäs Fjällfisk-konserver. Saknade nämligen torkad renfilé. Våren 1970 reste vi, fem studerande varav tre gick sista året på Konstfack (fackavdelningen för Möbler och inredningar) runt hela Vilhelmina för att hitta ett objekt som examensarbete. Innan dess hade vi läst in Alvarsons utredning om kommunens framtid. Det var mycket intressant historik om flera byar. Han hade tre råd. Turism, mer turism och ännu mer turism. Bönder skulle visa turister hur de brukade jorden.Skattebetalarnas förening om kolonisationen av norrland. Om Statens kolonisationsnämnd. Hoppas att jag har artiklarna kvar. År 1922. 22 familjer, från Eskilstuna vill jag minnas, fick bryta mark norr om Vilhelmina tätort. Bodde första tiden under granar. Byggde hus. När vi kom låga alla öde.
Djupdal, hade enligt Alvarsson varit helt självförsörjande på allt utom kryddor. 1965 enligt mina anteckningar bodde här 200 personer. Våren 1970 bodde fyra kvar.Vi intervjuade människor med olika boende och arbetsvillkor. Träffade kommunalnämndens ordförande. Koppar skulle brytas i Stekenjokk. Gruvarbetare måste ha bostäder. Förslag på 8 milj för samhällsutbyggnad i Klimpfjäll. En utbyggnad av Saxnäs var på förslag. Vi skidade upp till Stekenjokk i snöyra för att känna vibrationerna utanför en insnöad barack. Vi funderade på ett examensarbete kring framtida bostäder och service i Saxnäs. Det blev inte som vi hade tänkt. Vi insåg alltför snart att det inte skulle bli någon gruva. Det blev i stället en utställning om Vilhelmina och glesbygdspolitiken. Palme stod tillsammans med kommunalnämndens ordförande på Stekenjokk med spade i händerna före valet. Arbetstillfällen. Kommunen skulle blomstra.Amerikanarna dumpade kopparmarknaden med att sälja sin koppar till underpris för att knäcka Tanzania, om jag minns rätt.Ingen gruva.
Jag har en del fotografier från den tiden. Tyvärr försvann en del material (bland annat neg) under en tidigare flytt. Förutom bilder bör jag ha en del anteckningar. En artikel vill jag minnas. Ska kolla vad som finns kvar.
Med vänlig hälsning
Jaan Zimmerman
Hej, sökte på nätet efter Dikanäs Fjällfisk-konserver. Saknade nämligen torkad renfilé. Våren 1970 reste vi, fem studerande varav tre gick sista året på Konstfack (fackavdelningen för Möbler och inredningar) runt hela Vilhelmina för att hitta ett objekt som examensarbete. Innan dess hade vi läst in Alvarsons utredning om kommunens framtid. Det var mycket intressant historik om flera byar. Han hade tre råd. Turism, mer turism och ännu mer turism. Bönder skulle visa turister hur de brukade jorden.Skattebetalarnas förening om kolonisationen av norrland. Om Statens kolonisationsnämnd. Hoppas att jag har artiklarna kvar. År 1922. 22 familjer, från Eskilstuna vill jag minnas, fick bryta mark norr om Vilhelmina tätort. Bodde första tiden under granar. Byggde hus. När vi kom låga alla öde.
Djupdal, hade enligt Alvarsson varit helt självförsörjande på allt utom kryddor. 1965 enligt mina anteckningar bodde här 200 personer. Våren 1970 bodde fyra kvar.Vi intervjuade människor med olika boende och arbetsvillkor. Träffade kommunalnämndens ordförande. Koppar skulle brytas i Stekenjokk. Gruvarbetare måste ha bostäder. Förslag på 8 milj för samhällsutbyggnad i Klimpfjäll. En utbyggnad av Saxnäs var på förslag. Vi skidade upp till Stekenjokk i snöyra för att känna vibrationerna utanför en insnöad barack. Vi funderade på ett examensarbete kring framtida bostäder och service i Saxnäs. Det blev inte som vi hade tänkt. Vi insåg alltför snart att det inte skulle bli någon gruva. Det blev i stället en utställning om Vilhelmina och glesbygdspolitiken. Palme stod tillsammans med kommunalnämndens ordförande på Stekenjokk med spade i händerna före valet. Arbetstillfällen. Kommunen skulle blomstra.Amerikanarna dumpade kopparmarknaden med att sälja sin koppar till underpris för att knäcka Tanzania, om jag minns rätt.Ingen gruva.
Jag har en del fotografier från den tiden. Tyvärr försvann en del material (bland annat neg) under en tidigare flytt. Förutom bilder bör jag ha en del anteckningar. En artikel vill jag minnas. Ska kolla vad som finns kvar.
Med vänlig hälsning
Jaan Zimmerman
Motivkategori
Byggnad
Motiv - Land
Sverige
Motiv - Län
Västerbotten
Motiv - Landskap
Lappland
Motiv - Kommun
Vilhelmina
Motiv - Ort
Dikanäs
Format
6x6
Bildtyp
Negativ sv.v.
Fotograf förnamn
Lennart
Fotograf efternamn
Sehlin
Förvärvfrån fnamn
Britt
Förvärvfrån enamn
Sehlin
Källhänvisning
hämtad 4 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c143/items/show/39960.
Personrelationer
- Fotograf Lennart Sehlin, Vilhelmina
Kommentarer