Anna-Greta Påhlman
Efternamn
Påhlman
Förnamn
Anna-Greta
Titel
Fröken
Levnad (start)
1916-04-30
Levnad (slut)
1989-01-22
Alternativt namn1
Anna Margareta Påhlman
Hem land
Sverige
Hem län
Södermanland
Hem landskap
Södermanland
Hem kommun
Nyköping
Hem ort
Nyköping
Födelse land
Sverige
Födelse län
Stockholm
Födelse landskap
Södermanland
Födelse kommun
Bromma
Födelse ort
Bromma
Kön
Kvinna
Verksamhet / yrke
Hemslöjdsföreståndare, Butiksföreståndare
Anmärkning
Dotter till August Emanuel Påhlman (f.1880) Anna Elvira Andersson (f.1880)
CV
1949-1955: Butiksföreståndare vid Södermanlands läns hemslöjdsförenings butik i Nyköping
Boende
30/4 1916 - : Äppelviksvägen 33 (Flyttblocket 4, Bromma), dotter
-1946-: Mässhaken 4 (Motala)
-1950-1954-: Hemgårdsvägen 12 B (55 kv Backsippan 3; Nyköpings västra), hemslöjdsföreståndare
-1956-1975-: John Erikssonsgatan 46 (Borret 5; Karlstad), hemslöjdsföreståndare
-1980-1989: Smedjegatan 8 (Vässlan 21, Karlstad)
-----
Anna-Greta Påhlman tillträdde som föreståndarinna för affären år 1949. Hon innehade särskilda kunskaper om folkdräkter vilket sammanföll med ett nyväckt intresse hos allmänheten. Nya dräkter togs fram och producerades under perioden med hjälp av Nordiska museet. Då hemslöjdsföreningen hade ett årsmöte på Tullgarns slott 1950 höll landsarkivarie Ivar Schnell ett föredrag som handlade om de Sörmländska bygdedräkterna. Han betonade att hemslöjden hade till uppgift att hjälpa de som skulle komponera dräkterna vid utformningen och att de skulle föras in ”på rätta banor”. Vissa deltagare tyckte att en dräkt för varje socken skulle tas fram medan andra menade att det räckte med en för varje härad eller vissa delar i länet. Efter att en tillsatt kommitté hade rätat ut frågetecknen kring dräkterna visades de året därpå i en parad på Nyköpingshus. Vid detta tillfälle framhöll Schnell ’den patriotiska känslan för den egna bygden’ men menade vidare att en alltför ’vildvuxen flora av folkdräkter’ skulle förhindras.
I mitten av 50-talet var dräktintresset särdeles stort. Genom inventering och genomgång av äldre bouppteckningar utkristalliserades en grundstomme till sexton kvinnliga och tre manliga dräkter. Påhlman sammanställde en kortfattad historik och monterade prover på det material som ingick i dräkternas olika delar. Tillsammans med dräktplanscher, som framställts av Greta Ruda, samlades allt i en pärm som låg till grund för fortsatt dräkttillverkning. En dräktkurs ägde rum på Nyköpingshus som arrangerades av Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och länsföreningen. Där talade bland andra docent Anna-Maja Nylén om temat att ”kopiera eller återuppliva, att rekonstruera och att nyskapa dräkter”. Hon menade ”att när folk bär en dräkt känns det som ett förenande band, som överbygger alla sociala och ekonomiska skrankor”.
Litteraturtips:
"Fröken Anna Greta Påhlman, representant för Södermanlands läns hemslöjdsförening" (SB 1951, sid 133).
Föreståndare för Nyköpings hemslöjdsmagasin
/Källa: Sörmlandsbygden 1952 sidan 136.
Erhöll Södermanlands hembygdsförbunds silverplakett år 1955
CV
1949-1955: Butiksföreståndare vid Södermanlands läns hemslöjdsförenings butik i Nyköping
Boende
30/4 1916 - : Äppelviksvägen 33 (Flyttblocket 4, Bromma), dotter
-1946-: Mässhaken 4 (Motala)
-1950-1954-: Hemgårdsvägen 12 B (55 kv Backsippan 3; Nyköpings västra), hemslöjdsföreståndare
-1956-1975-: John Erikssonsgatan 46 (Borret 5; Karlstad), hemslöjdsföreståndare
-1980-1989: Smedjegatan 8 (Vässlan 21, Karlstad)
-----
Anna-Greta Påhlman tillträdde som föreståndarinna för affären år 1949. Hon innehade särskilda kunskaper om folkdräkter vilket sammanföll med ett nyväckt intresse hos allmänheten. Nya dräkter togs fram och producerades under perioden med hjälp av Nordiska museet. Då hemslöjdsföreningen hade ett årsmöte på Tullgarns slott 1950 höll landsarkivarie Ivar Schnell ett föredrag som handlade om de Sörmländska bygdedräkterna. Han betonade att hemslöjden hade till uppgift att hjälpa de som skulle komponera dräkterna vid utformningen och att de skulle föras in ”på rätta banor”. Vissa deltagare tyckte att en dräkt för varje socken skulle tas fram medan andra menade att det räckte med en för varje härad eller vissa delar i länet. Efter att en tillsatt kommitté hade rätat ut frågetecknen kring dräkterna visades de året därpå i en parad på Nyköpingshus. Vid detta tillfälle framhöll Schnell ’den patriotiska känslan för den egna bygden’ men menade vidare att en alltför ’vildvuxen flora av folkdräkter’ skulle förhindras.
I mitten av 50-talet var dräktintresset särdeles stort. Genom inventering och genomgång av äldre bouppteckningar utkristalliserades en grundstomme till sexton kvinnliga och tre manliga dräkter. Påhlman sammanställde en kortfattad historik och monterade prover på det material som ingick i dräkternas olika delar. Tillsammans med dräktplanscher, som framställts av Greta Ruda, samlades allt i en pärm som låg till grund för fortsatt dräkttillverkning. En dräktkurs ägde rum på Nyköpingshus som arrangerades av Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och länsföreningen. Där talade bland andra docent Anna-Maja Nylén om temat att ”kopiera eller återuppliva, att rekonstruera och att nyskapa dräkter”. Hon menade ”att när folk bär en dräkt känns det som ett förenande band, som överbygger alla sociala och ekonomiska skrankor”.
Litteraturtips:
"Fröken Anna Greta Påhlman, representant för Södermanlands läns hemslöjdsförening" (SB 1951, sid 133).
Föreståndare för Nyköpings hemslöjdsmagasin
/Källa: Sörmlandsbygden 1952 sidan 136.
Erhöll Södermanlands hembygdsförbunds silverplakett år 1955