Carl Axel Theodor Ericson
Efternamn
Ericson
Förnamn
Carl Axel Theodor
Levnad (start)
1892-04-25
Levnad (slut)
1964-10-04
Alternativt namn1
Karl Axel Teodor Eriksson
Alternativt namn2
"Callegrafen"
Hem land
Sverige
Hem län
Södermanland
Hem landskap
Södermanland
Hem kommun
Strängnäs
Hem socken
Åker
Hem ort
Åkers styckebruk
Hem fastighetsbeteckning
Forssa 1:9
Födelse land
Sverige
Födelse län
Södermanland
Födelse kommun
Gnesta
Födelse socken
Frustuna
Kön
Man
Verksamhet / yrke
Skogsarbetare, järnvägsarbetare, verkstadsarbetare, fotograf
Verksamhetstid (start)
1920-tal
Anmärkning
"Callegrafen" var byfotograf i Åkers socken där han arbetade på Åkers styckebruk. Han skaffade sin första kamera 1920 och var helt självlärd. Han har bland annat fotograferat Åkers arbetarbefolkning i sin vanliga miljö.
Information från Strängnäs museum:
"Verkstadsarbetare vid Åkers Styckebruk. Han kom 1919 till Åker som skogsarbetare, fick 1920 anställning vid Styckebruket och skaffade då sin första kamera. Man kallade honom till skillnad från andra Karl Eriksson vid fabriken Calle Fotografen, och det blev snart sammandraget till 'Callegrafen'. Under detta namn blev han känd som Åkers speciella bygdefotograf. Fotograferingen utvecklades till en lidelsefull hobby, och han skaffade sig allt bättre fotografiska utrustningar, mot slutet av sitt liv t.o.m. en Hasselbladkamera. Han var medlem av Strängnäs fotoklubb och fortsatte sitt fotografiska arbete ända till sin död 1964-10-10.
Efter Callegrafens död höll hans negativ på att hamna i soporna, men en förutseende granne, Knut Cardestål, räddade dem och en del papperskopior från att bli lågornas rov. [...]
Callegrafen dokumenterade under mycket primitiva förhållanden Åkersbygden och framför allt dess arbetarbefolkning i den vanliga miljön. Han saknade bl.a. rinnande vatten. Han gjorde också litet pengar på hobbyn genom att ibland göra vykort och fotografera på beställning. [...]
Callegrafen efterlämnade inga som helst anteckningar. [...] 1981 utställdes ett par hundra förstoringar i museets hörsal, där besökarna också gavs tillfälle att granska de oidentifierade bilderna. [...]
1964 hade red. Evert Hallin gjort en bandinspelning med Callegrafen. Gerhard Lanninger skrev ut den, Margit Garefelt redigerade texten och Strängnäs Gille gav ut en rikt illustrerad liten skrift med titel Callegrafen."
Information från Strängnäs museum:
"Verkstadsarbetare vid Åkers Styckebruk. Han kom 1919 till Åker som skogsarbetare, fick 1920 anställning vid Styckebruket och skaffade då sin första kamera. Man kallade honom till skillnad från andra Karl Eriksson vid fabriken Calle Fotografen, och det blev snart sammandraget till 'Callegrafen'. Under detta namn blev han känd som Åkers speciella bygdefotograf. Fotograferingen utvecklades till en lidelsefull hobby, och han skaffade sig allt bättre fotografiska utrustningar, mot slutet av sitt liv t.o.m. en Hasselbladkamera. Han var medlem av Strängnäs fotoklubb och fortsatte sitt fotografiska arbete ända till sin död 1964-10-10.
Efter Callegrafens död höll hans negativ på att hamna i soporna, men en förutseende granne, Knut Cardestål, räddade dem och en del papperskopior från att bli lågornas rov. [...]
Callegrafen dokumenterade under mycket primitiva förhållanden Åkersbygden och framför allt dess arbetarbefolkning i den vanliga miljön. Han saknade bl.a. rinnande vatten. Han gjorde också litet pengar på hobbyn genom att ibland göra vykort och fotografera på beställning. [...]
Callegrafen efterlämnade inga som helst anteckningar. [...] 1981 utställdes ett par hundra förstoringar i museets hörsal, där besökarna också gavs tillfälle att granska de oidentifierade bilderna. [...]
1964 hade red. Evert Hallin gjort en bandinspelning med Callegrafen. Gerhard Lanninger skrev ut den, Margit Garefelt redigerade texten och Strängnäs Gille gav ut en rikt illustrerad liten skrift med titel Callegrafen."