Elisabeth Tamm
Efternamn
Tamm
Förnamn
Elisabeth
Levnad (start)
1880-06-30
Levnad (slut)
1958-09-23
Hem land
Sverige
Hem län
Södermanland
Hem landskap
Södermanland
Hem härad
Oppunda
Hem kommun
Katrineholm
Hem socken
Julita
Hem gatuadress
Fogelstad
Hem byggnadsnamn
Fogelstad
Födelse land
Sverige
Födelse län
Södermanland
Födelse landskap
Södermanland
Födelse härad
Oppunda
Födelse kommun
Katrineholm
Födelse socken
Julita
Födelse ort
Fogelstad
Födelse byggnadsnamn
Fogelstad
Kön
Kvinna
Anmärkning
Dotter till godsägare, ryttmästare Carl AUGUST Tamm (1840-1905) och Emma Ebba Helena Hedvig Charlotta Åkerhielm (1849-1930). Den senare syster till Carl Gustaf Åkerhielm (1853-1903) på Ökna säteri i Floda socken, se samling 17084, Familjen Åkerhielm på Ökna gård.
Syskon:
Märta (1877-1933)
CV
1919-1930: Ordförande i kommunalnämnden i Julita
1919-1930: Ledamot av landstingsfullmäktige
1922-1924: riksdagsledamot för Södermanlands läns valkrets
1922-1931: Ordförande för Södermanlands länsförbund av Frisinnade kvinnors riksförbund (från 1931 Svenska Kvinnors Vänsterförbund)
1925: initiativtagare till Kvinnliga Medborgarskolan på Fogelstad, där hon sedan spelade en stor roll som skolans ordförande.
Var en av de fem första kvinnor som valdes in i riksdagen efter kvinnliga rösträttens införande 1921. I riksdagen engagerade hon sig inte minst för kvinnors rättigheter, bland annat när det gällde löner för kvinnliga anställda samt kvinnors rätt att inneha statlig tjänst.
Medarbetare i de feministiska tidskrifterna Tidevarvet och Vi kvinnor
Litteraturtips:
Sörmlandsbygden 2016 sidan
Syskon:
Märta (1877-1933)
CV
1919-1930: Ordförande i kommunalnämnden i Julita
1919-1930: Ledamot av landstingsfullmäktige
1922-1924: riksdagsledamot för Södermanlands läns valkrets
1922-1931: Ordförande för Södermanlands länsförbund av Frisinnade kvinnors riksförbund (från 1931 Svenska Kvinnors Vänsterförbund)
1925: initiativtagare till Kvinnliga Medborgarskolan på Fogelstad, där hon sedan spelade en stor roll som skolans ordförande.
Var en av de fem första kvinnor som valdes in i riksdagen efter kvinnliga rösträttens införande 1921. I riksdagen engagerade hon sig inte minst för kvinnors rättigheter, bland annat när det gällde löner för kvinnliga anställda samt kvinnors rätt att inneha statlig tjänst.
Medarbetare i de feministiska tidskrifterna Tidevarvet och Vi kvinnor
Litteraturtips:
Sörmlandsbygden 2016 sidan