SLM 35746 - "Husqvarna glacemaskin" från gården Havsvik vid Anneberg, Nässjö
Objekttyp
Titel
SLM 35746 - "Husqvarna glacemaskin" från gården Havsvik vid Anneberg, Nässjö
Anmärkning
Glassmaskin bestående av fem delar. En kyldosa, cylindrisk, med visp i trä. Vispen drivs av vev med kugghjul som hakar i kuggar på locket. Kylanordningen placerad i trähink med etikett: "Husqvarna glacemaskin".
Glassmaskinen kom ursprungligen från gården Havsvik vid Anneberg, Nässjö. Den tillhörde givarens svägerska Birgitta Askehag.
Håkan Norén mindes hur det var att få glass från mammas glassmaskin och har provat en likadan apparat i sin ungdom. Han mindes hur han fick sitta i källaren och veva, det tog nästan en timme. Denna nu skänkta glassmaskin fungerar fortfarande.
I Sverige började glassens framgång under 1700-talet: Det finns till exempel recept på ”glace” (man använde det franska ordet innan det försvenskades till glass) i Cajsa Wargs kokbok från 1755. Där skriver hon om glass baserad på mjölk och grädde som blev vanligt under 1700-talet. Innan dess bestod glass av is eller snö som blandades med till exempel frukt, honung eller kryddor. Det kallades på arabiska ”sharbat”, som vi känner igen i vår sorbet.
Den svenska allmänheten träffade på glass vid mitten av 1800-talet, när invandrare från Italien, Schweiz, Tyskland eller Österrike började öppna glassalonger i Stockholm. 1890 började där också den första gatuförsäljning. Då fanns det en enda smak, och glassen bestod av mjölk, ägg, socker och vanilj.
Glassen hade dock en annan konsistens än vad vi är vana vid idag. Den mjuka konsistens som vi är vana vid idag kräver nämligen en mekanisk process för att bryta upp iskristallerna som bildas under nedkylningen. En glassmaskin behövdes!
1751 introducerade Joseph Gilliers den så kallade sorbetière: En frysdosa i mitten som omgavs av en blandning av is och salt. Glassen behövde röras regelbundet tills den var helt fryst. Utifrån det utvecklades glassmaskinen som den ovan är ett exempel på. Den satsar på ständig rörelse för att frysa glassen jämnare och snabbare.
Glassmaskinen kom ursprungligen från gården Havsvik vid Anneberg, Nässjö. Den tillhörde givarens svägerska Birgitta Askehag.
Håkan Norén mindes hur det var att få glass från mammas glassmaskin och har provat en likadan apparat i sin ungdom. Han mindes hur han fick sitta i källaren och veva, det tog nästan en timme. Denna nu skänkta glassmaskin fungerar fortfarande.
I Sverige började glassens framgång under 1700-talet: Det finns till exempel recept på ”glace” (man använde det franska ordet innan det försvenskades till glass) i Cajsa Wargs kokbok från 1755. Där skriver hon om glass baserad på mjölk och grädde som blev vanligt under 1700-talet. Innan dess bestod glass av is eller snö som blandades med till exempel frukt, honung eller kryddor. Det kallades på arabiska ”sharbat”, som vi känner igen i vår sorbet.
Den svenska allmänheten träffade på glass vid mitten av 1800-talet, när invandrare från Italien, Schweiz, Tyskland eller Österrike började öppna glassalonger i Stockholm. 1890 började där också den första gatuförsäljning. Då fanns det en enda smak, och glassen bestod av mjölk, ägg, socker och vanilj.
Glassen hade dock en annan konsistens än vad vi är vana vid idag. Den mjuka konsistens som vi är vana vid idag kräver nämligen en mekanisk process för att bryta upp iskristallerna som bildas under nedkylningen. En glassmaskin behövdes!
1751 introducerade Joseph Gilliers den så kallade sorbetière: En frysdosa i mitten som omgavs av en blandning av is och salt. Glassen behövde röras regelbundet tills den var helt fryst. Utifrån det utvecklades glassmaskinen som den ovan är ett exempel på. Den satsar på ständig rörelse för att frysa glassen jämnare och snabbare.
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
35746
Tillkomsttid start
1900
Tillkomsttid slut
1920-tal
Förvärvsdatum
2011-08-18
Sakord
Glassmaskin
Material
Trä Metall
Bredd (mm)
430
Höjd (mm)
330
Diameter (mm)
250
Signering / märkning
Husqvarna 3 OTS
Tillverkning - Land
Sverige
Utställd/publicerad
2021 v27 Instagram: Tema ”Glass”
Källhänvisning
hämtad 1 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/323051.