SLM M000221 - August Theodor Adelswärd, ca 1870-tal
Kammarherre August Theodor Adelswärd (1803-1887), ägare av Stäringe i Årdala, under omkring 1870-talet
Objekttyp
Titel
SLM M000221 - August Theodor Adelswärd, ca 1870-tal
Anmärkning
"Kammarherre Aug. Theodor Adelswärd (1803-87) är en av Årdalas mest minnesvärda invånare. Han omskapade sin gård Stäringe genom att uppföra den nuvarande huvudbyggnaden. Han förvandlade särskilt interiören av kyrkan vid den stora restaureringen 1861 och ingrep genom sitt praktiska sinnelag över allt i socknens liv och verksamhet"
[…]
"Till sist måste kammarherre Seved Ribbing på grund av familjens "försämrade" ekonomi 1828 sälja egendomen [Stäringe] till kammarherre friherre Aug. Theodor Adelswärd för 70.000 riksdaler banco. Därmed inträdde för Stäringe en ny tid. Det gamla trähuset ersattes av en ståtlig byggnad av sen under plåttak, som var färdig 1839. Baron Adelswärd var sin egen byggherre. Han byggdes dessutom upp nya ekonomihus såväl vid huvudgården som vid de fyra utgårdarna Tuvekärr, Hallebro, Rävsnäs och Äng samt de talrika torpen. I samband med mycket stora nyodlingar lades utgårdarna under eget bruk. Denne Aug. Th. Adelswärd måste ha varit en i många avseende märklig man, som kan sägas haft stor betydelse för hela Årdala socken och särskilt för dess sydvästra del. Ha ledde personligen de flesta arbetena. Många av de snickerier, som hörde till kyrkans renovering 1861, utförde han med egen hand. Flera ljuskronor, som han själv tillverkat, finns i behåll i Åtvidabergs kyrka. Under de 35 år Adelswärd verkade på Stäringe, ökade han den odlade jorden från 100 till 655 tunnland och höjde gårdens taxeringsvärde från 105.000 till 441.500 riksdaler riksmynt. Skörden var 1828 353 tunnor säd och 415 lass hö mot resp. 1.016 och 1.206 år 1862. Stäringe förblev i släkten Adelswärds ägo till år 1919, då gården såldes till en egendomsmäklare som genast styckade den" / Ur Årdala socken (1961), sidan 35-36
[…]
"Till sist måste kammarherre Seved Ribbing på grund av familjens "försämrade" ekonomi 1828 sälja egendomen [Stäringe] till kammarherre friherre Aug. Theodor Adelswärd för 70.000 riksdaler banco. Därmed inträdde för Stäringe en ny tid. Det gamla trähuset ersattes av en ståtlig byggnad av sen under plåttak, som var färdig 1839. Baron Adelswärd var sin egen byggherre. Han byggdes dessutom upp nya ekonomihus såväl vid huvudgården som vid de fyra utgårdarna Tuvekärr, Hallebro, Rävsnäs och Äng samt de talrika torpen. I samband med mycket stora nyodlingar lades utgårdarna under eget bruk. Denne Aug. Th. Adelswärd måste ha varit en i många avseende märklig man, som kan sägas haft stor betydelse för hela Årdala socken och särskilt för dess sydvästra del. Ha ledde personligen de flesta arbetena. Många av de snickerier, som hörde till kyrkans renovering 1861, utförde han med egen hand. Flera ljuskronor, som han själv tillverkat, finns i behåll i Åtvidabergs kyrka. Under de 35 år Adelswärd verkade på Stäringe, ökade han den odlade jorden från 100 till 655 tunnland och höjde gårdens taxeringsvärde från 105.000 till 441.500 riksdaler riksmynt. Skörden var 1828 353 tunnor säd och 415 lass hö mot resp. 1.016 och 1.206 år 1862. Stäringe förblev i släkten Adelswärds ägo till år 1919, då gården såldes till en egendomsmäklare som genast styckade den" / Ur Årdala socken (1961), sidan 35-36
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
M000221
Tillkomsttid start
1870-tal
Bild byline
Foto: Gustaf Joop & Co
Motiv
Stäringe , Näckström, Wahrendorffsgatan 10, Näckström, Norrmalm, Stockholm, Jakob, Stockholm, Stockholm, Uppland, Sverige
Motivkategori
Bildtyp
Påsikt: Visitkort
Material (foto)
Papper
Källhänvisning
“SLM M000221 - August Theodor Adelswärd, ca 1870-tal,” Sörmlands museum
hämtad 21 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/333607.
hämtad 21 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/333607.
Personrelationer
- Foto Gustaf Joop & Co, Stockholm
Publikationer
- af Burén, Bertil (1961). Årdala socken: Sockenbeskrivning 17 [Häfte]. Nyköping: Södermanlands hembygdsförbund (Södermanlands hembygdsförbunds sockenbeskrivningar för hembygdsundervisning). s. 35.