SLM M007849 - Frustuna kyrka år 1943
Foto: Ivar Schnell/Södermanlands hembygdsförbund
En spritputsad kyrka med långhus och torn i väster och sakristia i norr med ursprung ifrån 1100-talet.
Objekttyp
Titel
SLM M007849 - Frustuna kyrka år 1943
Anmärkning
"Kyrkobyggnaden består av långhus med torn i väster och sakristia i norr. Murarna av gråsten äro överallt spritputsade i vitt med slätputsade bälten kring fönstren; ett gråmålat bälte nedtill markerar sockel. Taket såväl på långhuset som på sakristian är liksom tornhuven sedan restaureringen 1939-1940 täckt med koppar, en för en landskyrka synnerligen ovanlig lyx" /Ur Frustuna kyrka (1944) sidan 4
"[Kyrkan] utvidgades avsevärt omkring år 1300. Man flyttade ut sydmuren i den ursprungliga, tornförsedda kyrkan, vilket gör att tornet kommit att stå snett på kyrkans västgavel" [...]
"Under slutet av 1200-talet började de små sörmländska stenkyrkorna bli så urmodiga, att församlingarna strävade efter att få större tempel med mera tidsenlig utformning. Det trånga och avskilda koret var ej längre ideal. Man önskade få stora rektangulära salar utan särskilt kor. Det önskemålet tillgodosågs lättast genom att koret och östgaveln revs, och sedan kunde man förlänga långhuset efter behag. Så gjorde man t.ex. i Botkyrka, där pilgrimsskorarna, som sökte sig till S:t Botvids grav, behövde stort utrymme. Ibland nöjde man sig inte med att riva enbart koret, man kunde också riva kyrkans sydmur och flytta den några meter bort mot söder för att ge kyrkan större bredd. Så skedde i t.ex. Grödinge och Frustuna" /Ur Sörmlandsbygden 1951 sidan 75, 77.
"[Kyrkan] utvidgades avsevärt omkring år 1300. Man flyttade ut sydmuren i den ursprungliga, tornförsedda kyrkan, vilket gör att tornet kommit att stå snett på kyrkans västgavel" [...]
"Under slutet av 1200-talet började de små sörmländska stenkyrkorna bli så urmodiga, att församlingarna strävade efter att få större tempel med mera tidsenlig utformning. Det trånga och avskilda koret var ej längre ideal. Man önskade få stora rektangulära salar utan särskilt kor. Det önskemålet tillgodosågs lättast genom att koret och östgaveln revs, och sedan kunde man förlänga långhuset efter behag. Så gjorde man t.ex. i Botkyrka, där pilgrimsskorarna, som sökte sig till S:t Botvids grav, behövde stort utrymme. Ibland nöjde man sig inte med att riva enbart koret, man kunde också riva kyrkans sydmur och flytta den några meter bort mot söder för att ge kyrkan större bredd. Så skedde i t.ex. Grödinge och Frustuna" /Ur Sörmlandsbygden 1951 sidan 75, 77.
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
M007849
Tillkomsttid start
1943
Bild byline
Foto: Ivar Schnell/Södermanlands hembygdsförbund
Upphovsrättsinnehavare
Södermanlands hembygdsförbund
Motiv
Frustuna kyrka , Frustuna, Frustuna, Daga, Gnesta, Södermanland, Södermanland, Sverige
Motivkategori
Bildtyp
Påsikt: Sv/V
Material (foto)
Papper
Källhänvisning
hämtad 20 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/342055.
Publikationer
- Bohrn, Erik (1944). Frustuna kyrka: Sörmländska kyrkor 35 [Häfte]. Eskilstuna: Södermanlands hembygdsförbund (Sörmländska kyrkor). s. 1.
- (1951). Sörmlandsbygden 1951 (20) [Årsbok]. Nyköping: Södermanlands hembygdsförbund. s. 75.