SLM M009232 - Hultberget år 1977

"Den ena ligger vid Tandla skola på Hultaberget, ett av socknens brantaste och mest otillgängliga berg […] På bägge bergen har människor under en för oss okänd tid lagt upp stenar, som utan kalkbruk ordnats till nu ganska raserade murar. Från Hultaberget har man en för sörmländska förhållanden fantastisk utsikt. Man kan se kyrkan i Kungsör 2 1/2 mil bort, och när Torshälla kyrktorn förr hade en högre spira, kunde man även se den. Den vidsträckta utsikten var av betydelse när bygden skulle försvaras. Då kunde man genom vårdkasarnas rökslingor se, var fienden befann sig, och rätta sina försvarsanstalter därefter" […] "Fornborgen vid Tandla skola har byggts på Hultaberget på sådant sätt, at den obestigliga bergväggen i sydväst lämnats oförsvarad, men en skreva i väster och sluttningar mot norr och söder har försvarats genom dubbla murar" / Ur Husby Rekarne kommun (1965), sidan 18, 19

"Längs ån finns i våra trakter en del fornborgar, med huvudsaklig uppgift att kontrollera trafiken på ån. Detta gällde även fornborgen på Hultberget. På den tiden var Tandlaån mycket bredare, och gick ända fram till bergets fot. Vid avverkning 1976 blev terrasser synliga på berget - terrasser som senare visade sig ha varit bebyggda. En första fosfatkartering visade på höga halter, ett tecken på tidigare bebyggelse. Senare inledde man utgrävningar innanför murarna på borgen. Alldeles under grävtorven låg sen fynden, mest i form av keramikskärvor, i ett kulturlager som var en meter tjockt! Man hittade också en bronsknapp, en kniv, men också ett gravyrredskap. Men det finns fler fynd kvar i jorden, endast ett litet område är hittills undersökt. Ett vanligt fynd i fornborgar är annars vävtyngder, som användes till stående vävstolar. Det behövde inte betyda att många kvinnor fanns i fornborgen. Olle Lorin tror att väktarna sysslade med vävning mellan vaktpassen. Mer krigiska fynd, spjut och dylikt, är ovanliga i fornborgar, troligen för att de var så värdefulla och därför togs om hand. Fornborgarna hade förr ett annat utseende än idag. De numera utrasade murarna var tidigare imponerande höga. Ett praktexempel på murar kan än idag ses vid fornborgen i Ogaklev. Ovanpå stenmurarna reste sig palissader, och troligen också skyttegångar av trä på insidan. Ofta fanns även en vårdkase på fornborgen, för att signalera om t ex fiender nalkades". "Utsikt från Hultberget vid översvämningen 1977. Vassträngen i mitten av "älven" betecknar Tandlaåns normala bredd" / Ur "Forntiden i Husby-Rekarne" i "Husby-Rekarne Hembygdsförenings årsskrift nr 3 (1995), sidan 9

"Hultbergets fornborg är en av få som undersökts. Hösten 1976 och våren 1977 utförde Olle Lorin en förundersökning som gav både ett stort antal fynd och ny kunskap. Fosfatundersökningarna gav mycket höga värden och tillsammans med kulturlager visar detta att borgen använts flitigt och under låg tid. C14-undersökningarna ger en trolig datering till 300-400-tal. Ortsnamnsforskningen gör också gällande att namn på -sten kan bindas till denna tid. Gården intill Hultberget heter Tandersten, vilket nog också varit namnet på försvarsanläggningen - "Tandasten". /Ur "Forntiden i Husby-Rekarne med omnejd (del II) i "Husby-Rekarne Hembygdsförenings årsskrift nr 19 (2008), sidan 16

SLM

M009232

1977

Foto: Olle Lorin

1986-09-18

Hultberget

Hultbergets fornborg, Rossvik 3:3, Tandersten, Husby-Rekarne, Österrekarne, Eskilstuna, Södermanland, Södermanland, Sverige

Påsikt: Sv/V

Papper

1976-1977: "Sörmlandsbygden"
1995: "Husby-Rekarne Hembygdsförenings årsskrift nr 3, sidan 9

“SLM M009232 - Hultberget år 1977,” Sörmlands museum
hämtad 1 juni 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/343432.