SLM M010095 - Gimmersta herrgård ca 1948

SLM_M010095.JPG
Foto: Liljeqvist/Flygtrafik AB
Creative Commons - Erkännande
Gimmersta säteri från 1700-talet i Julita utanför Katrineholm omkring år 1948

Objekttyp

Titel

SLM M010095 - Gimmersta herrgård ca 1948

Anmärkning

"Gimmersta gård är en typisk anläggning från början av 1700-talet. Huvudbyggnaden och flyglarna bildar som en borggård"
[…]
"Gimmerstagodset har alltid varit självständigt i förhållande till Julita gård och Julita kloster. Det omtalas tidigast för nära 700 år sedan. Några årtionden innan Gustav Vasa blev kung, ägdes Gimmersta av släkten Ryning, som på Gustav II Adolfs tid följdes av den Ribbingska släkten. Medlemmar av denna satt som herrar på gården ännu på Gustav IV Adolfs tid eller för ungefär 150 år sedan. Därefter övergick Gimmersta till den friherrliga familjen Bonde på Eriksberg, och i dess ägo befinner sig gården fortfarande, ehuru sedan länge utan annat samband med Eriksberg än släktgemenskapen. Huvudbyggnaden och de fyra fristående flyglarna uppfördes strax efter Karl XII:s död. Det är möjligt att de djupa källarna under huvudbyggnaden är rester av ett mycket äldre hus på platsen. Herrgården ser i dag ut på nästan samma sätt, som då den först blev färdig för mer än 200 år sedan. Den stora sandplanen - borggården - omges på alla sidor av hus, stängsel och häckar, som brukligt var på den tiden" / Ur Julita socken (1948), sidan 27

Museikod

SLM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

M010095

Tillkomsttid start

cirka 1948

Bild byline

Foto: Liljeqvist/Flygtrafik AB

Motiv

Gimmersta säteri, Råby 3:1, Gimmersta, Julita, Oppunda, Katrineholm, Södermanland, Södermanland, Sverige

Motivkategori

Bildtyp

Påsikt: Sv/V

Material (foto)

Papper

Källhänvisning

qrtag
“SLM M010095 - Gimmersta herrgård ca 1948,” Sörmlands museum
hämtad 21 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/344293.

Publikationer

  • Schnell, Ivar (1948). Julita socken: Sockenbeskrivning 5 [Häfte]. Eskilstuna: Södermanlands hembygdsförbund (Södermanlands hembygdsförbunds sockenbeskrivningar för hembygdsundervisning). s. 27.