SLM M010571 - Altaret i Jäders kyrka år 1943
Foto: Ivar Schnell/Södermanlands hembygdsförbund
Altaret i koret med altarskåpet, s.k. "mysterieskåpet", från 1514, ljusstake från 1694 samt antependium från med släkterna Oxenstiernas och de la Gardies vapen från 1689.
Objekttyp
Titel
SLM M010571 - Altaret i Jäders kyrka år 1943
Anmärkning
"Kyrkans altarskåp har en placering, som icke låter det komma till sin rätt vid dagsljus. De stora korfönstren komma skåpet att allenast synas som en silhuett. Altaret bör därför helst ses med tända ljus på altarbordet" [...]
"I högkoret, som har det oxenstiernska vapnet i alabaster uppsatt i valvet, utgör mysterieskåpet av 1514 den förnämsta prydnaden. Det är tillika kyrkans dyrbaraste skatt. Leverantör har varit Jan van Wavere i Mecheln, vilken också svarat för färggivningen. De 105 i ek skurna figurerna, som återgiva scener ur - i första hand - Jungfru Marias och - i andra hand - Jesu levnad, ha skurits av Jan Borman. Målningarna, som till största delen återgiva scener ur evangeliernas och legendernas berättelser om Gudamodern, ha flutit ur Jan van Coninxloos pensel. Skåpet har en gång stått i Stockholms Storkyrka, kom genom köp i rikskanslerns ägo och skänktes av denne till Jäder, dit det dock ej anlände och fick sin uppsättning förrän vid Kyndelsmässotid 1656. Den 4-pipiga ljusstaken är donerad 1694 av kyrkoherden i församlingen Johannes Doréus, de två stora träkandelabrarna innanför altarskranket en gåva 1707 av Kristina Eriksdotter Oxenstierna, vilken efter 1702 års brand visade en slösande frikostighet mot släktens gravkyrka. Det dyrbara och synnerligen väl sömmade antependiet med släkterna Oxenstiernas och de la Gardies vapen gavs 1689, trenne år efter Carl Gustaf Oxenstiernas död, av hans maka Hedvig Ebba de la Gardie. Det är Jäders ända antependium!" / Ur Jäders kyrka (1944) sidan 7, 10-12
"I högkoret, som har det oxenstiernska vapnet i alabaster uppsatt i valvet, utgör mysterieskåpet av 1514 den förnämsta prydnaden. Det är tillika kyrkans dyrbaraste skatt. Leverantör har varit Jan van Wavere i Mecheln, vilken också svarat för färggivningen. De 105 i ek skurna figurerna, som återgiva scener ur - i första hand - Jungfru Marias och - i andra hand - Jesu levnad, ha skurits av Jan Borman. Målningarna, som till största delen återgiva scener ur evangeliernas och legendernas berättelser om Gudamodern, ha flutit ur Jan van Coninxloos pensel. Skåpet har en gång stått i Stockholms Storkyrka, kom genom köp i rikskanslerns ägo och skänktes av denne till Jäder, dit det dock ej anlände och fick sin uppsättning förrän vid Kyndelsmässotid 1656. Den 4-pipiga ljusstaken är donerad 1694 av kyrkoherden i församlingen Johannes Doréus, de två stora träkandelabrarna innanför altarskranket en gåva 1707 av Kristina Eriksdotter Oxenstierna, vilken efter 1702 års brand visade en slösande frikostighet mot släktens gravkyrka. Det dyrbara och synnerligen väl sömmade antependiet med släkterna Oxenstiernas och de la Gardies vapen gavs 1689, trenne år efter Carl Gustaf Oxenstiernas död, av hans maka Hedvig Ebba de la Gardie. Det är Jäders ända antependium!" / Ur Jäders kyrka (1944) sidan 7, 10-12
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
M010571
Tillkomsttid start
1943
Bild byline
Foto: Ivar Schnell/Södermanlands hembygdsförbund
Upphovsrättsinnehavare
Södermanlands hembygdsförbund
Motiv
Jäders kyrka , Jäder, Jäder, Österrekarne, Eskilstuna, Södermanland, Södermanland, Sverige
Motivkategori
Bildtyp
Påsikt: Sv/V
Material (foto)
Papper
Källhänvisning
hämtad 31 maj 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/344768.
Publikationer
- Collmar (1944). Jäders kyrka: Sörmländska kyrkor 38 [Häfte]. Eskilstuna: Södermanlands hembygdsförbund (Sörmländska kyrkor). s. 7.