SLM M017040 - Hjulhus vid Göksjön utanför Åkers Styckebruk.
Foto: Ivar Schnell / Sörmlands museum
Hjulhus, Bredsjönäskonsten, vid Göksjön utanför Åkers Styckebruk. Hjulhuset brann ned till grunden hösten 2017. Byggnaden skyddade ett stort hjul, ett så kallat konsthjul, som mellan 1870-1896 pumpade vatten ur gruvorna vid Bredsjönäs. Hjulet som fick fart av vatten via en ränna, drev i sin tur en lång stånggång till gruvorna 1,7 km längre bort.
Syntolkning: Svartvitt foto av en hög och smal fönsterlös träbyggnad som står i en skogsglänta vid en sjö. Under ett sidotak syns ett kugghjul sammankopplat med långa stänger.
Syntolkning: Svartvitt foto av en hög och smal fönsterlös träbyggnad som står i en skogsglänta vid en sjö. Under ett sidotak syns ett kugghjul sammankopplat med långa stänger.
Objekttyp
Titel
SLM M017040 - Hjulhus vid Göksjön utanför Åkers Styckebruk.
Anmärkning
Bredsjönäskonsten (hjulhuset), väster om fastigheten Klockartorp.
Följande information kommer från Jan Cederström, vars familj tidigare ägt Klockartorp:
"Min familj ägde Klockartorp under ett par decennier från 1945 och kunde efter noggranna mätningar konstatera att av det stenfundament som själva huset var byggt på så låg ca 1 meter av det hörn som vätte mot torpet inne på torpets mark.
Uppgiften om att stånggången var 1700 meter lång stämmer till del. Efter den distansen fanns ett horisontellt ”vändhjul”, där en inkommande slana av stånggången var fäst på ett hjuls (ca 4m meter i diameter) pereferi, hjulet upphängt på en lodrätt axel neddriven i marken. Sett från stånggången var denna fästpunkt till höger av hjulet. 90 grader längs pereferin var fäst en ytterligare slana som startade en ny stånggång om 200 meter, fram till gruvhålet, där ett nytt vändhjul var monterat, denna gång vertikalt på motsvarande sätt som det horisontella, men här omvandlande rörelsen till lodrätt, drivande pumpen i gruvhålet. Båda hjulen gjorde alltså en fram-och-tillbaka-rörelse av ca 90 grader. Rester av det horisontella vändhjulet fanns kvar när vi bodde där och likaså till stor del den smalspåriga järnvägen. Järnvägen användes inte bara till malmtransport utan i stor omfattning för att frakta ved till brukets masugn, stora områden var s k rekognitionskog, d v s bruket hade avverkningsrätt
Styckebruket var som många andra bruk ett eget minisamhälle med matbod, brännvinsbränneri m m och arbetarna fick ut sin lön i form av valuta som kunde omsättas i brukets butiker. De jobbare som kom till arbetet på måndag morgon i berusat tillstånd dömdes till att den veckan traska längs stånggången och reparera de ofta förekommande felen. Någon räknade ur att verkningsgraden av systemet var under 1 %, men det räckte.
Det är förvånande hur litet vattenflöde som behövs för att hålla systemet igång. Vid Åreskutan finns ett som är i drift och det är imponerande ingenjörskonst Ett par, tre sekundliter håller ett 15 meters stort vattenhjul roterande
Vattnet som pumpades upp ur gruvan leddes till Mosjön, varifrån det mesta vattnet som drev systemet kom-tala om återbruk!
På andra sidan om den väg som gick förbi hjulhuset, upp mot bl a Bredsjönäs fanns ett stort och högt stenkummel från vars topp ett stort rör av trä ledde vattnet till inloppet på toppen av hjulhuset. Stenkumlet som väl var ca 10 meter högt över vägnivån var uppbyggt av slaggsten från gruvan.
Sammanlagt en fin inblick i gamla tiders uppfinningsrikedom och kunnande."
- Jan Cederström, juli 2020
"1879 byggde han [slottsbyggmästare August Rahmqvist] vid Klockartorpet i Åker ett stort vattenhjul med 13,4 meters diameter och en stånggång på 1.200 meter vilken skulle överföra kraften från vattnet i Mosjön och Malmsjön till pumpar vid Bredsjönäs gruva. Man kan möjligen tro att byggnationen skedde några år senare, då Augist 1870 blott var 17 år. Årsangivelsen finns dock både i en skrift om Skottvångs gruva och Strengnäs Nyheter 1984-07-04" /Ur "August Anders Rahmqvist" i Callandern. Mariefreds Hembygdsförenings årsskrift 2022, sidan 7
Följande information kommer från Jan Cederström, vars familj tidigare ägt Klockartorp:
"Min familj ägde Klockartorp under ett par decennier från 1945 och kunde efter noggranna mätningar konstatera att av det stenfundament som själva huset var byggt på så låg ca 1 meter av det hörn som vätte mot torpet inne på torpets mark.
Uppgiften om att stånggången var 1700 meter lång stämmer till del. Efter den distansen fanns ett horisontellt ”vändhjul”, där en inkommande slana av stånggången var fäst på ett hjuls (ca 4m meter i diameter) pereferi, hjulet upphängt på en lodrätt axel neddriven i marken. Sett från stånggången var denna fästpunkt till höger av hjulet. 90 grader längs pereferin var fäst en ytterligare slana som startade en ny stånggång om 200 meter, fram till gruvhålet, där ett nytt vändhjul var monterat, denna gång vertikalt på motsvarande sätt som det horisontella, men här omvandlande rörelsen till lodrätt, drivande pumpen i gruvhålet. Båda hjulen gjorde alltså en fram-och-tillbaka-rörelse av ca 90 grader. Rester av det horisontella vändhjulet fanns kvar när vi bodde där och likaså till stor del den smalspåriga järnvägen. Järnvägen användes inte bara till malmtransport utan i stor omfattning för att frakta ved till brukets masugn, stora områden var s k rekognitionskog, d v s bruket hade avverkningsrätt
Styckebruket var som många andra bruk ett eget minisamhälle med matbod, brännvinsbränneri m m och arbetarna fick ut sin lön i form av valuta som kunde omsättas i brukets butiker. De jobbare som kom till arbetet på måndag morgon i berusat tillstånd dömdes till att den veckan traska längs stånggången och reparera de ofta förekommande felen. Någon räknade ur att verkningsgraden av systemet var under 1 %, men det räckte.
Det är förvånande hur litet vattenflöde som behövs för att hålla systemet igång. Vid Åreskutan finns ett som är i drift och det är imponerande ingenjörskonst Ett par, tre sekundliter håller ett 15 meters stort vattenhjul roterande
Vattnet som pumpades upp ur gruvan leddes till Mosjön, varifrån det mesta vattnet som drev systemet kom-tala om återbruk!
På andra sidan om den väg som gick förbi hjulhuset, upp mot bl a Bredsjönäs fanns ett stort och högt stenkummel från vars topp ett stort rör av trä ledde vattnet till inloppet på toppen av hjulhuset. Stenkumlet som väl var ca 10 meter högt över vägnivån var uppbyggt av slaggsten från gruvan.
Sammanlagt en fin inblick i gamla tiders uppfinningsrikedom och kunnande."
- Jan Cederström, juli 2020
"1879 byggde han [slottsbyggmästare August Rahmqvist] vid Klockartorpet i Åker ett stort vattenhjul med 13,4 meters diameter och en stånggång på 1.200 meter vilken skulle överföra kraften från vattnet i Mosjön och Malmsjön till pumpar vid Bredsjönäs gruva. Man kan möjligen tro att byggnationen skedde några år senare, då Augist 1870 blott var 17 år. Årsangivelsen finns dock både i en skrift om Skottvångs gruva och Strengnäs Nyheter 1984-07-04" /Ur "August Anders Rahmqvist" i Callandern. Mariefreds Hembygdsförenings årsskrift 2022, sidan 7
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
M017040
Tillkomsttid start
1968
Bild byline
Foto: Ivar Schnell
Upphovsrättsinnehavare
Sörmlands museum
Motiv
Bredsjönäs gruva , Åker, Åker, Strängnäs, Södermanland, Södermanland, Sverige
Motivkategori
Bildtyp
Påsikt: Sv/V
Material (foto)
Papper
Källhänvisning
hämtad 1 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/351721.
Personrelationer
- Omnämnd August Rahmqvist, Mariefred