Stora torget i Nyköping. Litografi av målarmästare Elias Fredrik Martin (1804-1854) omkring år 1840.

"Under 1700-talet skedde emellertid en förändring i förfarandet vid hängningen av missdådare. Vi kan följa den i Nyköpings rådstuguprotokoll. År 1747 blev en dräng, som gjort inbrott och stulit hos sin husbonde, av hovrätten dömd att hängas, och magistraten i Nyköping anbefalldes att ju förr dess hellre bygga en galge på avrättningsplatsen. Det var då inte galgen i Galghagen, som byggdes upp på nytt, utan landshövdingen förordnade om att tjuven skulle hängas på Stora Torget, där stadens exekutionsplats var. Tjuven blev hängd och skarprättaren hyrde en häst varmed han på kvällen bortförde den döda kroppen" /Ur "Brott och straff" av Ivar Schnell (1948) i Sörmlandsbygden 1948 sidan 23.