SLM M025914 - Gislestenen på Aspön år 1929
Gislestenen, även kallad Aspö runsten, runristning RAÄ Aspö 47:1 på Aspön.
Objekttyp
Titel
SLM M025914 - Gislestenen på Aspön år 1929
Anmärkning
Södermanlands runinskrifter 175 (Sö 175)
Ristningen finns på den branta norrsidan av en 5 meter hög bergknalle, 700 meter sydsydost om Aspö kyrka. Avtagsväg mot Hörn öster om kyrkan, därtefter visar skyltar vägen utmed åkerkanten. Då ristningen gjordes låg berget vid ett sundoch ristningen var väl synlig för den som med båt nalkades Husby, byn mitt emot kyrkan. Gnislestenen är ett av de fornminnen till vilket folktraditioner har knutits. Man har bland annat trott att personer med namnet Gnisle härstammar från figuren på ristningen. Gnisle är ett medeltidanamn, men här i socknen lever det kvar så sent som under 1700-1800-talen. Gislög lät göra dessa märken efter Tord, också Slode lät göra dem. Sant är det, såsom det blev sagt och såsom det blev tänkt. Den här bilden illustrerar troligen någon berättelse, välkänd för dåtidens människor. För oss är den tyvärr okänd. På Gnislestenen visar ornamentiken en mansfifur, som håller händerna om ormhuvudenas nackflikar. Det ser ut som ormarna viskar något i hans spetsade öron. Ormen tillskrevs många övernaturliga egenskaper, som människorna på olika sätt kunde få del av. Kanske visar ristningen ett sådant meningsutbyte. Att motivet har varit välkänt framgår av att det också förekommer på kapitäler till pelare i kyrkor i Skåne och Danmark. Fotograf: H. Faith- Ell.
Ristningen finns på den branta norrsidan av en 5 meter hög bergknalle, 700 meter sydsydost om Aspö kyrka. Avtagsväg mot Hörn öster om kyrkan, därtefter visar skyltar vägen utmed åkerkanten. Då ristningen gjordes låg berget vid ett sundoch ristningen var väl synlig för den som med båt nalkades Husby, byn mitt emot kyrkan. Gnislestenen är ett av de fornminnen till vilket folktraditioner har knutits. Man har bland annat trott att personer med namnet Gnisle härstammar från figuren på ristningen. Gnisle är ett medeltidanamn, men här i socknen lever det kvar så sent som under 1700-1800-talen. Gislög lät göra dessa märken efter Tord, också Slode lät göra dem. Sant är det, såsom det blev sagt och såsom det blev tänkt. Den här bilden illustrerar troligen någon berättelse, välkänd för dåtidens människor. För oss är den tyvärr okänd. På Gnislestenen visar ornamentiken en mansfifur, som håller händerna om ormhuvudenas nackflikar. Det ser ut som ormarna viskar något i hans spetsade öron. Ormen tillskrevs många övernaturliga egenskaper, som människorna på olika sätt kunde få del av. Kanske visar ristningen ett sådant meningsutbyte. Att motivet har varit välkänt framgår av att det också förekommer på kapitäler till pelare i kyrkor i Skåne och Danmark. Fotograf: H. Faith- Ell.
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
M025914
Tillkomsttid start
1929
Bild byline
Foto: Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA)
Upphovsrättsinnehavare
Riksantikvarieämbetet
Motiv
Säby 1:4, Lagnö, Aspö, Selebo, Strängnäs, Södermanland, Södermanland, Sverige
Motivkategori
Bildtyp
Påsikt: Sv/V
Material (foto)
Papper
RAÄ-nummer
Aspö 47:1
Källhänvisning
“SLM M025914 - Gislestenen på Aspön år 1929,” Sörmlands museum
hämtad 20 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/363460.
hämtad 20 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/363460.
Personrelationer
- Foto Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm