SLM R62-79-1 - Dopfunt, Vagnhärads kyrka, 1940-tal
Detalj av Vagnhäradsfunten, budskapet till herdarna, i Vagnhärads kyrka under 1940-talet
Objekttyp
Titel
SLM R62-79-1 - Dopfunt, Vagnhärads kyrka, 1940-tal
Anmärkning
"Detalj av Vagnhäradsfunten. Budskapet till herdarna. Lägg märke till de betande fåren nedtill mellan bergen och gumsen t.h. som betar av trädets krona. Upptill skymtar Betlehems stjärna. Av herdarna sover den ene med huvudet lutat i handsken. Den andre, som bär kapuschong tittar upp mot stjärnan" /Ur "Medeltida dopfuntar i Sörmland" av Rune Norberg (1944) sidan 21.
"Bland dopfuntarna är det däremot endast Vagnhärads funten (bild 3:1 a-b), som kan representera den rent gotländska figurkonsten på ett fullt tillfredsställande sätt. Den har sedan länge betraktats som ett av de senaste verken av stenmästaren Sighraf, verksam under 1100-talets senare hälft och under 1200-talets början. Funten är utförligt behandlad av Johnny Roosvall vid flera olika tillfällen, varför det är onödigt att här gå närmare in på detaljer. Här skall blott en fråga beröras. De gravitetiskt marscherande figurerna på funtskålen äro visserligen utförde helt i Sighrafs manér, men mera summariskt, ja i detaljerna delvis klumpigt. Skålen är bredare och lägre än på någon annan av Sighrafs funtar och foten, som otvivelaktigt är samtidig, har den enkla och rena profil som i regel förekommer på de figurlösa funtarna på Gotland vid 1200-talets mitt. Ät det icke troligt att Vagnhäradsfunten är utförd av någon av Sighrafs medarbetare och efterföljare, vilket också torde gälla flera av de i mellersta och norra Sverige befintliga funtar som tillskrivas Sighraf. Därmed vare icke sagt att Vagnhäradsfunten skulle vara mindre värdefull. Dess arkitektoniskt sköna form gör den till ett av de bästa exemplen på svensk funtkonst överhuvud taget. Bildserien framställer Kristi födelse, Budskapet till herdarna, Konungarnas tillbedjan, Barnamordet i Betlehem samt såsom till dessa händelser: Marie bebådelse samt Marias och Elisabets möte, Märklig är bilden av ett befästat torn av samma slag som under 1100-talet synes ha varit den svenska kungamaktens fasta punkter i försvaret av vår östra kust. Mest känd är ju 'Tre kronor' i Stockholm. Som en författare påpekat har Vagnhöradsfunten en enda krona som prydnad och maktsymbol upptill" /Ur "Medeltida dopfuntar i Sörmland" av Rune Norberg (1944) sidan 19-20.
"Sandsten. Skålen cylindrisk med rik figurskulptur i relief och skrånande, slåt underkant. Figurerna framställa: Bebådelsen, Elisabets och Marias möte, Kristi födelse, Budskapet till herdarna, Tre konungars tillbedjan och Barnamordet i Betlehem. Foten rund, slät med enkel gotländsk profil. Gotländskt arbete ur Sighrafs verkstad. 1200-alets andra fjärdedel. Skålens h. 39 cm" /Ur "Medeltida dopfuntar i Sörmland" av Rune Norberg (1944) sidan 32.
"Bland dopfuntarna är det däremot endast Vagnhärads funten (bild 3:1 a-b), som kan representera den rent gotländska figurkonsten på ett fullt tillfredsställande sätt. Den har sedan länge betraktats som ett av de senaste verken av stenmästaren Sighraf, verksam under 1100-talets senare hälft och under 1200-talets början. Funten är utförligt behandlad av Johnny Roosvall vid flera olika tillfällen, varför det är onödigt att här gå närmare in på detaljer. Här skall blott en fråga beröras. De gravitetiskt marscherande figurerna på funtskålen äro visserligen utförde helt i Sighrafs manér, men mera summariskt, ja i detaljerna delvis klumpigt. Skålen är bredare och lägre än på någon annan av Sighrafs funtar och foten, som otvivelaktigt är samtidig, har den enkla och rena profil som i regel förekommer på de figurlösa funtarna på Gotland vid 1200-talets mitt. Ät det icke troligt att Vagnhäradsfunten är utförd av någon av Sighrafs medarbetare och efterföljare, vilket också torde gälla flera av de i mellersta och norra Sverige befintliga funtar som tillskrivas Sighraf. Därmed vare icke sagt att Vagnhäradsfunten skulle vara mindre värdefull. Dess arkitektoniskt sköna form gör den till ett av de bästa exemplen på svensk funtkonst överhuvud taget. Bildserien framställer Kristi födelse, Budskapet till herdarna, Konungarnas tillbedjan, Barnamordet i Betlehem samt såsom till dessa händelser: Marie bebådelse samt Marias och Elisabets möte, Märklig är bilden av ett befästat torn av samma slag som under 1100-talet synes ha varit den svenska kungamaktens fasta punkter i försvaret av vår östra kust. Mest känd är ju 'Tre kronor' i Stockholm. Som en författare påpekat har Vagnhöradsfunten en enda krona som prydnad och maktsymbol upptill" /Ur "Medeltida dopfuntar i Sörmland" av Rune Norberg (1944) sidan 19-20.
"Sandsten. Skålen cylindrisk med rik figurskulptur i relief och skrånande, slåt underkant. Figurerna framställa: Bebådelsen, Elisabets och Marias möte, Kristi födelse, Budskapet till herdarna, Tre konungars tillbedjan och Barnamordet i Betlehem. Foten rund, slät med enkel gotländsk profil. Gotländskt arbete ur Sighrafs verkstad. 1200-alets andra fjärdedel. Skålens h. 39 cm" /Ur "Medeltida dopfuntar i Sörmland" av Rune Norberg (1944) sidan 32.
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
R62-79-1
Tillkomsttid start
1944 (?)
Upphovsrättsinnehavare
Sörmlands museum
Förvärvsdatum
1987-09-27
Motiv
Vagnhärads kyrka, Vagnhärad, Trosa-Vagnhärad, Hölebo, Trosa, Södermanland, Södermanland, Sverige
Motivkategori
Bildtyp
Påsikt: Sv/V
Material (foto)
Papper
Källhänvisning
“SLM R62-79-1 - Dopfunt, Vagnhärads kyrka, 1940-tal,” Sörmlands museum
hämtad 8 maj 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/383211.
hämtad 8 maj 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/383211.
Publikationer
- Norberg, Rune (1944). Medeltida dopfuntar i Sörmland. Eskilstuna: Södermanlands hembygdsförbund. s. 21.