SLM X1238-80 - Trolltallen i Härads socken med en glad "patient"
Foto: Iwar Nilsson/Södermanlands länsmuseum / Sörmlands museum
Objekttyp
Titel
SLM X1238-80 - Trolltallen i Härads socken med en glad "patient"
Anmärkning
Att bota ett "Vålbundet" barn:
"Det onda botas på flera sätt: Man uppsöker ett träd, som är så växt, att däruti liksom en ögla, träder barnet genom denna ögla tre torsdagskvällar å rad, sedan solen gått ned, spottar för varje genomträdning tre gånger och lemnar linnet qvar i öglan den sista qvällen; olycklig blir den, som borttager och använder linnet. [...] Med avseende på förstnämnda sättet att bota ett 'Vålbundet' barn kan nämnas A. W. Dahlqvists i Kinger i Vansö år 1896 gjorda anteckningar hur det gick till därmed i Härads socken. Hans fostermoder, Anna Brita Jakobsdotter, hade för honom berättat detta. På hemmanet Södertorps ägor i Härads socken växte en fura vars stam hade det utseende som vignett-teckningen utvisar. Trädet hade som botemedel mot nämnda sjukdom använts åtminstone sedan 1785, då fogden Jakob Sågerbrand från Näsbyholm fick Södertorp i donation av änkefru Elisabet Tersmeden. Hans son hette Jakob Jakobsson och dennes dotter var Anna Brita Jakobsdotter, som var född 1798 på Södertorp, där hon avled 1885. Trädet var mest besökt på 1840- och 1850-talen både från Vansö och Härads socknar. Sista gången det besöktes var 1875. År 1896 var trädet av ålder nästan förtorkat. Dahlqvist säger i sin berättelse, att han själv många gånger bevittnad sjukbesök vid och tro på furans undergörande kraft". /Ur Sörmlandsbygden 1935 sidan 99.
"Det onda botas på flera sätt: Man uppsöker ett träd, som är så växt, att däruti liksom en ögla, träder barnet genom denna ögla tre torsdagskvällar å rad, sedan solen gått ned, spottar för varje genomträdning tre gånger och lemnar linnet qvar i öglan den sista qvällen; olycklig blir den, som borttager och använder linnet. [...] Med avseende på förstnämnda sättet att bota ett 'Vålbundet' barn kan nämnas A. W. Dahlqvists i Kinger i Vansö år 1896 gjorda anteckningar hur det gick till därmed i Härads socken. Hans fostermoder, Anna Brita Jakobsdotter, hade för honom berättat detta. På hemmanet Södertorps ägor i Härads socken växte en fura vars stam hade det utseende som vignett-teckningen utvisar. Trädet hade som botemedel mot nämnda sjukdom använts åtminstone sedan 1785, då fogden Jakob Sågerbrand från Näsbyholm fick Södertorp i donation av änkefru Elisabet Tersmeden. Hans son hette Jakob Jakobsson och dennes dotter var Anna Brita Jakobsdotter, som var född 1798 på Södertorp, där hon avled 1885. Trädet var mest besökt på 1840- och 1850-talen både från Vansö och Härads socknar. Sista gången det besöktes var 1875. År 1896 var trädet av ålder nästan förtorkat. Dahlqvist säger i sin berättelse, att han själv många gånger bevittnad sjukbesök vid och tro på furans undergörande kraft". /Ur Sörmlandsbygden 1935 sidan 99.
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
X1238-80
Samtidigt förvärvat
Samling: Iwar Nilsson
Bild byline
Foto: Iwar Nilsson/Södermanlands länsmuseum
Upphovsrättsinnehavare
Sörmlands museum
Motiv
Härad, Härad, Selebo, Strängnäs, Södermanland, Södermanland, Sverige
Motivkategori
Källhänvisning
hämtad 15 maj 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/393261.
Publikationer
- (1935). Sörmlandsbygden 1935: Södermanlands hembygdsförbunds årsbok [Årsbok]. Nyköping: Södermanlands hembygdsförbund. s. 101.