SLM X1440-80 - Öja bricka under mitten av 1800-talet

"Nästan allt vad vi veta om Öja bussar upptecknades i mitten av 1800-talet av fornforskaren Richard Dybeck och publicerades i Runa 1873-74. Busselaget i Öja bestod av 16 ynglingar. Även pojkar från grannsocknen Västermot, vars folk kallades tussar, kunde intagas i laget, åtminstone under vissa tider. Under alla förhållanden voro Öja bussar i förbund med Västermo tussar. De höllo jämt ihop men övriga grannsocknars ynglingar betraktades som föraktliga fiender. Inträdet i laget skedde genom val och vid giftermål måste bussen utträda ur sammanslutningen. Innan de valde intogs som buss måste han utföra ett kraftprov genom att lyfta en sten på samlingsplatsen, den s.k. Öja bricka, en plan berghäll ungefär 500 m. väster om kyrkan. Här funnos tre lyftstenar och den minsta skulle den nya busen kunna få upp till knähöjd. En något större sten kunde de flesta lyfta men den största, som beskrives vara närapå klotrund och en styv aln i genomskärning, orkade blott få med. Lagets ledare, den på alla sätt utmärktaste och starkaste, kallades kung. Hans kraftprov var att lyfta den största största stenen som benämndes kungsstenen, och ingen blev kung utan detta styrkebevis" /Ur Sörmlandsbygden 1949 sidan 116. Bild publicerad i Sörmlandsbygden 1949 sidan 115.

Litteraturtips:
- "Öija bussar: ett spel för den nordiska sommarkvällen kring en Sörmlandssägen från karolinsk tid" av Olga Raphael Hallencreutz år 1943.
- "På Öija ther hafvom vij busa. Ett intressant ynglingalag" av Nils Dencker i Sörmlandsbygden 1949 sidan 115-126.

SLM

X1440-80

Foto: Iwar Nilsson/Södermanlands länsmuseum

Sörmlands museum

Öja, Öja, Västerrekarne, Eskilstuna, Södermanland, Södermanland, Sverige

Påsikt: Sv/V

Papper

Öja 90:1

“SLM X1440-80 - Öja bricka under mitten av 1800-talet,” Sörmlands museum
hämtad 9 maj 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/393700.