SLM A4-1 - Husby soldattorp 665 år 1968
Foto: Ivar Schnell/Södermanlands hembygds- och museiförbund / Sörmlands museum
Husby soldattorp 665 vid Strängnäs regemente i Aspö, som från 1600-talet beboddes av soldat Torsk.
Objekttyp
Titel
SLM A4-1 - Husby soldattorp 665 år 1968
Anmärkning
"Husby soldattorp nr 665 är typiskt för sådana torp, vilka alla byggdes efter samma mått och planläggning allt sedan 1600-talet"
[…]
"Många av officerarna vid Södermanlands regemente hade boställen runt om i landskapet som en del av avlöningen vid regementet. Intet sådant boställe fanns emellertid på Aspö eller Tosterö. Däremot fanns 23 soldattorp, vars innehavare alla tilldelas Strängnäs regemente. Bondgårdarna var rotehållare för soldaterna. Herrgårdarna slapp däremot denna tunga, ty de skulle vara skattefria även i detta avseende. […] Alla svenskar från samhällets spetsa till torparfolket begagnade förr allenast ett dopnamn och fadersnamnet t.ex. Gustav Eriksson (Vasa). Under början av 1600-talet blev adelsnamn allmänna, och hundra år senare började man finna det praktiskt, att knektarna fick särskilda soldatnamn. Kompanicheferna sattes på hårda prov, då de nya namnen skulle skapas, men de hade god hjälp genom at rotarnas namn kunde lämna uppslag. […] Egentligen skull namnen vara korta och således lätta att säga och att skriva. På Husby 665 och 666 samt Leråker 670 satt Torsk, Stake och Blom. En egendomlighet med soldatnamnen var, att de mestadels följde torpet, icke familjen. […] Dessa soldater hade en stor betydelse för sin socken. Ofta var de skriv- och läskunniga, och mången avskedad soldat kunde på sin ålders höst lära barnen läsa ute i bygderna. Och eftersom de fått se mycket av världen t.ex. under Karl XII:s ¨långa krig, kunde de ofta medföra nyheter och erfarenheter från den stora världen. Hemma satt deras hustrur på torpet och fick vänta på mannen, ofta förgäves, och hade de då mänskliga och hyggliga rotehållare i byn, så kunde deras lott åtminstone bli så dräglig att de kunde överleva" / Ur Tosterö kommun (1968), sidan 34-35
[…]
"Många av officerarna vid Södermanlands regemente hade boställen runt om i landskapet som en del av avlöningen vid regementet. Intet sådant boställe fanns emellertid på Aspö eller Tosterö. Däremot fanns 23 soldattorp, vars innehavare alla tilldelas Strängnäs regemente. Bondgårdarna var rotehållare för soldaterna. Herrgårdarna slapp däremot denna tunga, ty de skulle vara skattefria även i detta avseende. […] Alla svenskar från samhällets spetsa till torparfolket begagnade förr allenast ett dopnamn och fadersnamnet t.ex. Gustav Eriksson (Vasa). Under början av 1600-talet blev adelsnamn allmänna, och hundra år senare började man finna det praktiskt, att knektarna fick särskilda soldatnamn. Kompanicheferna sattes på hårda prov, då de nya namnen skulle skapas, men de hade god hjälp genom at rotarnas namn kunde lämna uppslag. […] Egentligen skull namnen vara korta och således lätta att säga och att skriva. På Husby 665 och 666 samt Leråker 670 satt Torsk, Stake och Blom. En egendomlighet med soldatnamnen var, att de mestadels följde torpet, icke familjen. […] Dessa soldater hade en stor betydelse för sin socken. Ofta var de skriv- och läskunniga, och mången avskedad soldat kunde på sin ålders höst lära barnen läsa ute i bygderna. Och eftersom de fått se mycket av världen t.ex. under Karl XII:s ¨långa krig, kunde de ofta medföra nyheter och erfarenheter från den stora världen. Hemma satt deras hustrur på torpet och fick vänta på mannen, ofta förgäves, och hade de då mänskliga och hyggliga rotehållare i byn, så kunde deras lott åtminstone bli så dräglig att de kunde överleva" / Ur Tosterö kommun (1968), sidan 34-35
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
A4-1
Tillkomsttid start
1968
Bild byline
Foto: Ivar Schnell/Södermanlands hembygds- och museiförbund
Upphovsrättsinnehavare
Sörmlands museum
Motiv
Husby soldattorp , Säby 1:4, Husby, Aspö, Selebo, Strängnäs, Södermanland, Södermanland, Sverige
Motivkategori
Bildtyp
Påsikt: Sv/V
Material (foto)
Papper
Källhänvisning
hämtad 3 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/403387.
Publikationer
- Schnell, Ivar (1968). Tosterö kommun: Sockenbeskrivning 22 [Häfte]. Nyköping: Södermanlands hembygdsförbund (Södermanlands hembygdsförbunds sockenbeskrivningar för hembygdsundervisning). s. 35.