SLM BF04-0545 - Flygfoto - Hanebergs säteri, 1946

"Gräfseboda eller Haneberg har en ägarehistoria, som går tillbaka till slutet av 1300-talet. Att uppräkna ägarna kan här inte koma ifråga, utan vi må gå direkt på den släkt, som givit gården dess namn och dess ryktbarhet. år 1572 kom Gräfseboda definitivt i handen på Göran Johansson Rosenhane av en adlig ätt, som han själv var stamfader till, i det hand adlats år 1558. Han blev ståthållare i Nyköpingshus, och sökte, under de fyra år han hade kvar att leva, köpa samman ett storgods med Gräfseboda som kärna. Göran Rosenhanes son, John, även han ståthållare på Nyköpingshus, ärvde gården och skapade därav ett säteri, som på 1630-talet började kallas Haneberg naturligtvis med anspelning på släktens namn Rosenhane. Sådana omdöpningar av gamla byar, som blev stamgårdar för en adlig släkt, var synnerligen vanliga i dåtidens Sverige. […] Huvudgården för en adelsman kallades säteri, en betydelsefull term, som garanterade adelsmännen praktiskt taget full skattefrihet för den gård, som godkändes som hans säteri eller sätesgård. Ett säteri skulle emellertid inte bara ha ett passande namn. Det godkändes endast av Kronan, om det hade en ståndsmässig bebyggelse. Den äldsta byggnaden vid Haneberg, troligen redan från Johan Rosenhanes tid, skall enligt traditionen vara norra flygeln med dess präktiga källarvalv. Sedan blev det sonen Gustaf, som byggde mangårdens övriga två byggnader. […] Det var den yngsta av sönerna, Gustaf, som så småningom kom att ensam disponera Haneberg. […] 1684 dog Gustaf Rosenhane av ett slaganfall i Stockholm och begravdes med stor pomp och kostnad i Husby Oppunda kyrka. Släktens huvudgård, Torp, låg nämligen där. Han var ogift och arvet, Haneberg, gick därför till brodern Scherings yngsta dotter de då 18-åriga Magdalena. Et par år senare gifte hon sig med sedermera översten Carl Gustaf Horn af Rantzien. Deras son översten Bengt Horn hade så gården till sin död 1739. - Under ofta mycket korta tidsrymder ägdes gården sedan genom arv eller köp av släkter som von Köhler, von Nerès, Hildebrand, Engelhardt, von Heijne och Skjöldebrand för att slutligen år 1910 komma till familjen Cervin. Mangårdens byggnader kvarstår i det stora hela så, som et uppfördes på 1600-talet, men år 1911 genomfördes en stor reparation, varvid bl.a. de bägge flyglarna förenades med huvudbyggnaderna. Gårdens innehavare sedan 1919, Eric Cervin har med kunnighet och intresse hopbragt möbler, tavlor, silver etc. till en sällsynt vacker samling, betydelsefull för svensk konst- och kulturhistoria" / Ur Husby Rekarne kommun (1965), sidan 52-56

SLM

BF04-0545

1946

Foto: Olof Liljekvist/Flygtrafik AB

1998-10-07

Hanebergs säteri, Haneberg 2:1, Haneberg, Näshulta, Öster Rekarne, Eskilstuna, Södermanland, Södermanland, Sverige

Påsikt: Sv/V

SLM 14042

Papper

“SLM BF04-0545 - Flygfoto - Hanebergs säteri, 1946,” Sörmlands museum
hämtad 5 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/408087.