Skolplansch "Barnens vänner på matbordet". Frukt och grönsaker.

Före 1912 hade ingen vitaminbrist. Själva bristerna fanns visserligen men doldes under olika sjukdomsbeteckningar. Det var först 1912 som ordet vitamin lanserades av en polsk kemist som ett samlingsnamn för ett antal livsnödvändiga komponenter i födan. Forskningen kring matens innehåll tog fart i början av seklet. Bit för bit kunde man identifiera och namnge matens kemiska beståndsdelar, en forskning som med allt mer förfinade metoder fortfarande pågår. I vardagligt tal kallar vi det näringslära. Det var de vetenskapliga upptäckterna som i första hand låg till grund för den upplysningsverksamhet som kom igång på allvar under trettiotalet. Statens institut för folkhälsan bildades 1928, Hemmets Forskningsinstitut två år senare, samma år som upplysningsbyrån Aktiv Hushållning bildades för att hjälpa människor klara en kristidshushållning. Tidningar och radio deltog. Hemmet och hushållet upphöjdes därmed till en samhällsfråga av akademisk dignitet. Hemkonsulenterna blev viktiga kanaler för upplysning till hushållen på landsbygden. För att uppmuntra hushållningssällskapen att anställa hemkonsulenter beslutade riksdagen 1938 att staten skulle stå för halva kostnaden. Statens engagemang fortsatte efter kriget då bilden av upplysta, kostmedvetna och välnärda medborgare passade bra in i bilden av folkhemmet. 1957 övergick Forskningsinstitutet och Aktiv Hushållning till att bli Statens institut för konsumentfrågor. Vi hade under femtiotalet blivit allt större konsumenter och upplysningsverksamheten fick en annan inriktning. /Ur Sörmländska matminnen