SLM P09-1227 - ”Efter gymnasistbalen”, sannolikt i gymnastiksalen, Nyköping
Foto: Stephan Janzon / Sörmlands museum
”Efter gymnasistbalen” (sannolikt i gymnastiksalen)
Sannolikt är det Stephan Janzon som tagit foton
Sannolikt är det Stephan Janzon som tagit foton
Objekttyp
Titel
SLM P09-1227 - ”Efter gymnasistbalen”, sannolikt i gymnastiksalen, Nyköping
Anmärkning
Fler foton finns - se fotoprotokoll
"Lagtexten var inte särskilt utförlig om hur undervisningen skulle bedrivas, men långt in på 1900-talet var det Hjalmar Ling dagövningar, kompletterade med inslag av friare lek och annan idrott, som utgjorde basen". Linggymnastiken var uppdelad i fyra delar: pedagogisk, militär, medikal samt estetisk. Den pedagogiska gymnastiken skulle lära människor "att sätta sin kropp under sin vilja" och den militära skulle få dem att "medelst sin egen kroppskraft, under sin vilja, sätta en annan yttre vilja". Med sjukgymnastik skulle sjukdomar botas och kroppsliga smärtor avhjälpas. Till sist var den estetiska gymnastiken till för att "kroppsligt åskådliggöra" tankar och känslor. Armrörelser, benrörelser och huvudrörelser sattes samman dem i så kallade dagövningar - idag skulle vi säga träningspass. Kollektivt och på kommande skulle gymnasterna utföra de noggrant formbundna rörelser. Kvinnor skulle utföra samma rörelser, men skulle avstå från de svårare samt militära övningarna .
"Både i folkskolan och i läroverken skulle eleverna fostras till att bli ordentliga och friska medborgare med god hållning, men läroverket gav större utrymme åt tävlingsidrott än folkskolan. Eleverna i läroverken skulle ägna sig åt karaktärsdanande individuella färdighetsövningar för att utveckla beslutsamhet, mod och självdisciplin, och där fanns också tydliga skrivningar om att "höja elevernas prestationsförmåga" och att de skickligaste skulle tillåtas att utveckla sin kapacitet, dock utan att det fick "urarta till en jakt på elitprestationer". För folkskolebarnen gällde andra normer. De skulle i första hand lära sig respekt och laglydnad". Det fanns en moralisk kritik mot tävlingsidrotten. "Fåfänga, äregirighet och självhävdelse skulle undvikas, idrotten skulle vara rolig och allsidig. "Det är bäst för våra ungdomar, om de slippa känna sig alltför märkvärdiga"." /Ur "Den svenska idrottens historia" av Jens Ljunggren (2020), sidan 81-101, 149-151
"Lagtexten var inte särskilt utförlig om hur undervisningen skulle bedrivas, men långt in på 1900-talet var det Hjalmar Ling dagövningar, kompletterade med inslag av friare lek och annan idrott, som utgjorde basen". Linggymnastiken var uppdelad i fyra delar: pedagogisk, militär, medikal samt estetisk. Den pedagogiska gymnastiken skulle lära människor "att sätta sin kropp under sin vilja" och den militära skulle få dem att "medelst sin egen kroppskraft, under sin vilja, sätta en annan yttre vilja". Med sjukgymnastik skulle sjukdomar botas och kroppsliga smärtor avhjälpas. Till sist var den estetiska gymnastiken till för att "kroppsligt åskådliggöra" tankar och känslor. Armrörelser, benrörelser och huvudrörelser sattes samman dem i så kallade dagövningar - idag skulle vi säga träningspass. Kollektivt och på kommande skulle gymnasterna utföra de noggrant formbundna rörelser. Kvinnor skulle utföra samma rörelser, men skulle avstå från de svårare samt militära övningarna .
"Både i folkskolan och i läroverken skulle eleverna fostras till att bli ordentliga och friska medborgare med god hållning, men läroverket gav större utrymme åt tävlingsidrott än folkskolan. Eleverna i läroverken skulle ägna sig åt karaktärsdanande individuella färdighetsövningar för att utveckla beslutsamhet, mod och självdisciplin, och där fanns också tydliga skrivningar om att "höja elevernas prestationsförmåga" och att de skickligaste skulle tillåtas att utveckla sin kapacitet, dock utan att det fick "urarta till en jakt på elitprestationer". För folkskolebarnen gällde andra normer. De skulle i första hand lära sig respekt och laglydnad". Det fanns en moralisk kritik mot tävlingsidrotten. "Fåfänga, äregirighet och självhävdelse skulle undvikas, idrotten skulle vara rolig och allsidig. "Det är bäst för våra ungdomar, om de slippa känna sig alltför märkvärdiga"." /Ur "Den svenska idrottens historia" av Jens Ljunggren (2020), sidan 81-101, 149-151
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
P09-1227
Tillkomsttid start
1907
Bild byline
Foto: Stephan Janzon
Upphovsrättsinnehavare
Sörmlands museum
Motiv
Nyköping, Nyköping, Södermanland, Södermanland, Sverige
Motivkategori
Bildtyp
Påsikt: Sv/V
SLM-nummer
34103
Material (foto)
Papper
Källhänvisning
hämtad 30 maj 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/416446.
Personrelationer
- Tidigare ägare Stephan Janzon, Nyköping
- Foto Stephan Janzon, Nyköping