SLM 15974 - Navare med skedformad borr, från Kryckeläng i Ludgo socken
Objekttyp
Titel
SLM 15974 - Navare med skedformad borr, från Kryckeläng i Ludgo socken
Anmärkning
Bröstnavare där bröstplattan saknas, försedd med liten etikett "G. Andersson 7/7 1926, Kryckeläng, Ludgo sn". Den gula etiketten är ett exempel på den tidigare inmärkningen från museets första tid.
Navaren är återfunnen omärkt, men med en information om givare. Det rör sig sannolikt om Karl Gustaf Andersson (1879-1964) som bidragit med andra föremål från Kryckeläng i Ludgo socken. Karl Gustaf föddes på Stora Kryckeläng. Hans familj har under fyra generationer bakåt i olika omgångar och under olika år bott på Stora Kryckeläng som arrendatorer. År 1939 och fram till sin död bodde Karl Gustaf på sitt eget ägda Lilla Kryckeläng, tidigare grenadjärtorp.
Navaren är en typ av längre och grövre handborr med tvärställt handtag använd för att borra i trä. Fram till 1800-talet var skedborret vanligast, det ersattes senare av den effektivare spiralborren. Navaren användes för att borra hål i trä, för dymlingar/träspikar som användes vid timring och skiftesverk. Behövdes även vid tillverkning av pumpstockar, hjul och annat samt vid skeppsbygge. Det var ett tungt arbete där arbetaren tryckte med bröstet mot bröstknappen, den runda träplattan, den kallades även bröstvärmare.
Navaren är återfunnen omärkt, men med en information om givare. Det rör sig sannolikt om Karl Gustaf Andersson (1879-1964) som bidragit med andra föremål från Kryckeläng i Ludgo socken. Karl Gustaf föddes på Stora Kryckeläng. Hans familj har under fyra generationer bakåt i olika omgångar och under olika år bott på Stora Kryckeläng som arrendatorer. År 1939 och fram till sin död bodde Karl Gustaf på sitt eget ägda Lilla Kryckeläng, tidigare grenadjärtorp.
Navaren är en typ av längre och grövre handborr med tvärställt handtag använd för att borra i trä. Fram till 1800-talet var skedborret vanligast, det ersattes senare av den effektivare spiralborren. Navaren användes för att borra hål i trä, för dymlingar/träspikar som användes vid timring och skiftesverk. Behövdes även vid tillverkning av pumpstockar, hjul och annat samt vid skeppsbygge. Det var ett tungt arbete där arbetaren tryckte med bröstet mot bröstknappen, den runda träplattan, den kallades även bröstvärmare.
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
15974
Historik
Kryckeläng, Kryckeläng, Floda, Katrineholm, Södermanland, Södermanland, Sverige
Förvärvsdatum
1926-07-07
Sakord
Borr
Specialbenämning
Skedborr
Material
Trä Metall: Järn
Längd (mm)
535
Källhänvisning
hämtad 5 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/427424.
Personrelationer
- Tidigare ägare Karl Gustaf Andersson, Kryckeläng