SLM LB2020-0179 - Karta över Täckhammar från 1679

LB2020-0179.jpg
Foto: Lena Böklin
Creative Commons - Erkännande
Delförstoring av "Tabula Geometrica…" av Magnus Eriksson Fillmer i september 1679

Titel

SLM LB2020-0179 - Karta över Täckhammar från 1679

Anmärkning

"I Täckhammars arkiv förvaras en karta från 1679. På den är ännu den gamla vägen till gården angiven. En blick på terrängen däromkring visar att denna vägsträckning är den enda tänkbara som kunde föra hit under medeltiden och tidigare. Från huvudleden går vägen till gården upp över en ås och sluttar sedan ned mot platsen för ladugårdens fyrkant. Härifrån sträcker den sig rakt bort mot mangården på den bergiga udden. På bägge sidor om vägen sänker sig marken till lägre nivå, dit vattnet tidigare trängt. Den slutna fyrkanten var karakteristisk för 1600-talets ladugårdsanläggning. Vi återfinna en sådan på ovannämnda karta. Troligen är den angivna platsen den ursprungliga för ladugården. Den uppodlade goda jorden var då som nu dyrbar och man ville inte upptaga den med byggnader. Tätt intill åsen var marken mer stenbunden och djuren kunde även lätt släppas på bete i skogen. Från ladugården ledde vägen sedan fram till den med stängsel omgivna fägården och slutligen därbortom till mangården. Den torde haft samma utsträckning under medeltiden som under 1600-talet och ända in i våra dagar. Den kringliggande terrängen bildar nämligen en naturlig avgränsning. Åt öster och väster sluttar marken nedåt ganska brant. I norr låg klippan blottad och otjänlig till byggandet av husgrunder med källare. I söder utbredde sig fägård och trädgård. Under medeltidens tidigare skeden behövde herremannen en trygg boningsort. Man valde därför sådana ställen, som var skyddade av vatten, ofta en udde i en sjö, med vatten på tre sidor. Den fjärde sidan kunde man avskilja genom att gräva en vallgrav eller bygga försvarslinjer av träverk"
[…]
"Längst ut på den udde, som på kartan från 1679 kallas Tegelladsudden, ligger ett sexkantigt "kastell" i nygotisk stil. Det var av trä och målat så att det imiterade tegel samt hade två små kanoner. Sådana "gotiska" parkbyggnader var ganska vanliga under 1700-talets senare del. I sin antiklassiska tendens utgjorde de ett romantiskt inslag i parkbilden. Tornet på Täckhammar stod kvar ända till 1890-talet" /Ur "Täckhammars gårds historia" av Lena Böklin (1959) sidan 3-4, 23

Foto i bildalbum, bilaga till Lena Böklins kandidatuppsats "Täckhammars gårds historia" år 1959

Museikod

SLM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

LB2020-0179

Tillkomsttid start

1679

Bild byline

Foto: Lena Böklin

Motiv

Täckhammar, Täckhammar 2:1, Täckhammar, Bärbo, Jönåker, Nyköping, Södermanland, Södermanland, Sverige

Motivkategori

Bildtyp

Påsikt: Sv/V

Material (foto)

Papper

Källhänvisning

qrtag
“SLM LB2020-0179 - Karta över Täckhammar från 1679,” Sörmlands museum
hämtad 4 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/447130.