SLM P2020-0743 - Vävsalen på Nyköpings hospital.
Vävsalen på Nyköpings hospital/S:t Annas sjukhus
Objekttyp
Titel
SLM P2020-0743 - Vävsalen på Nyköpings hospital.
Anmärkning
Patienter i vävsalen på Nyköpings hospital, senare S:t Annas sjukhus. En stor del av livet på hospitalet gick ut på att arbeta, för kvinnor var handarbete en vanlig syssla.
Patienterna på S:t Anna led av nån form av så kallad sinnessjukdom, till exempel: ursinne, tungsinne, vansinne, förryckthet, svagsinthet, fånighet, allmän förlamning och fallandesot.
S:t Anna öppnade redan 1799 men även innan det fanns någon form av hospital på platsen. S:t Anna låg vid ån i närheten av Västra kyrkogården i Nyköping.
Under sent 1700-tal förändrades synen på psykisk sjukdom, det började ses som behandlingsbart. Den förändrade synen ledde till att hospital byggdes runt om i Sverige, bland annat i Nyköping.
Under tidigt 1900-tal bodde det drygt 300 patienter på S:t Annas sjukhus, lika många kvinnor som män. De som var arbetsföra sysselsattes i trädgården. Det fanns också en fruktträdgård och verkstad. Sjukhusområdet var inhägnat med ett plank.
De flesta patienterna kom från enkla förhållanden. En stor del av männen var industri- och lantbruksarbetare. Många av kvinnorna hade arbetat i hushåll, som till exempel kokerskor eller tjänarinnor.
Antalet intagna ökade kraftigt under början av 1900-talet. Därför byggdes Strängnäs hospital 1922 med plats för 800 patienter, tanken var att det skulle ersätta S:t Anna som var slitet. Men det fanns ett så stort behov av vårdplatser att de fanns parallellt med varandra under en stor del av 1900-talet.
Under 1960-talet kom kritik mot institutionsvården och man tyckte Psykiatrin skulle integreras i den övriga sjukvården. Verksamheten på S:t Anna stängdes 1971 och i dess ställe öppnade den psykiatriska kliniken vid det nya lasarettet i Nyköping. I den nya byggnaden fanns en toppmodern standard. Interiört fanns även plats för fritidsrum, terapirum, butiker och caféer
Patienterna på S:t Anna led av nån form av så kallad sinnessjukdom, till exempel: ursinne, tungsinne, vansinne, förryckthet, svagsinthet, fånighet, allmän förlamning och fallandesot.
S:t Anna öppnade redan 1799 men även innan det fanns någon form av hospital på platsen. S:t Anna låg vid ån i närheten av Västra kyrkogården i Nyköping.
Under sent 1700-tal förändrades synen på psykisk sjukdom, det började ses som behandlingsbart. Den förändrade synen ledde till att hospital byggdes runt om i Sverige, bland annat i Nyköping.
Under tidigt 1900-tal bodde det drygt 300 patienter på S:t Annas sjukhus, lika många kvinnor som män. De som var arbetsföra sysselsattes i trädgården. Det fanns också en fruktträdgård och verkstad. Sjukhusområdet var inhägnat med ett plank.
De flesta patienterna kom från enkla förhållanden. En stor del av männen var industri- och lantbruksarbetare. Många av kvinnorna hade arbetat i hushåll, som till exempel kokerskor eller tjänarinnor.
Antalet intagna ökade kraftigt under början av 1900-talet. Därför byggdes Strängnäs hospital 1922 med plats för 800 patienter, tanken var att det skulle ersätta S:t Anna som var slitet. Men det fanns ett så stort behov av vårdplatser att de fanns parallellt med varandra under en stor del av 1900-talet.
Under 1960-talet kom kritik mot institutionsvården och man tyckte Psykiatrin skulle integreras i den övriga sjukvården. Verksamheten på S:t Anna stängdes 1971 och i dess ställe öppnade den psykiatriska kliniken vid det nya lasarettet i Nyköping. I den nya byggnaden fanns en toppmodern standard. Interiört fanns även plats för fritidsrum, terapirum, butiker och caféer
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
P2020-0743
Samtidigt förvärvat
Ont i själen och överallt
Tillkomsttid start
efter 1900
Tillkomsttid slut
före 1930
Förvärvsdatum
2020-06-18
Motiv
Forsgränd, Nyköping, S:t Nicolai, Nyköping, Södermanland, Södermanland, Sverige
Bildtyp
Påsikt: Sv/V
Källhänvisning
hämtad 5 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/450868.