SLM P2020-0445 - Elever vid gymnastikövningar på Solbacka Läroverk, 1932
Foto: Harry Berger
Ungdomar deltar i idrottsundervisning och gör olika gymnastikövningar. De är i Solbacka Läroverks gymnastiksal, olika gymnastikredskap som två hoppbockar syns i bakgrunden.
Objekttyp
Samling
Titel
SLM P2020-0445 - Elever vid gymnastikövningar på Solbacka Läroverk, 1932
Anmärkning
Solbacka Läroverk var en privat internatskola nära Stjärnhov i Södermanland från 1901 till 1973.
Idrott spelade en viktig roll på Solbacka Läroverk. I en artikel av Södermanlands Nyheter 1942 om Folke Goding som var rektor och direktör på Solbacka från 1928 till 1966 skrevs : "Ynglingarna på Solbacka [går in] med liv och lust för idrottsarbete i sin fritid. Det är knappast någon överdrift om man påstår, att det hålls minst en tävlan om dagen vid läroverket, som för övrigt självt håller sig med en välordnad idrottsplats och praktiga tennisbanor."
Fotot finns med i Harry Bergers privata fotoalbum. Harry Berger (1903-1990) var lärare i franska och engelska på Solbacka Läroverk i 39 år, från 1930 till 1969. Han var väldigt insatt i skolans historia och gav ut flera jubileumsskrifter tillsammans med andra. Dessutom var han amatörfotograf. Hans samling av fotografier skänktes till Föreningen Solbackapojkarna efter hans död, senare överfördes den till Sörmlands museum.
Fler foton finns i samlingen. Bilderna P2020-0403 till P2020-0531 tillhör till samma album (SLM 38893).
----
"Lagtexten var inte särskilt utförlig om hur undervisningen skulle bedrivas, men långt in på 1900-talet var det Hjalmar Ling dagövningar, kompletterade med inslag av friare lek och annan idrott, som utgjorde basen". Linggymnastiken var uppdelad i fyra delar: pedagogisk, militär, medikal samt estetisk. Den pedagogiska gymnastiken skulle lära människor "att sätta sin kropp under sin vilja" och den militära skulle få dem att "medelst sin egen kroppskraft, under sin vilja, sätta en annan yttre vilja". Med sjukgymnastik skulle sjukdomar botas och kroppsliga smärtor avhjälpas. Till sist var den estetiska gymnastiken till för att "kroppsligt åskådliggöra" tankar och känslor. Armrörelser, benrörelser och huvudrörelser sattes samman dem i så kallade dagövningar - idag skulle vi säga träningspass. Kollektivt och på kommande skulle gymnasterna utföra de noggrant formbundna rörelser. Kvinnor skulle utföra samma rörelser, men skulle avstå från de svårare samt militära övningarna .
"Både i folkskolan och i läroverken skulle eleverna fostras till att bli ordentliga och friska medborgare med god hållning, men läroverket gav större utrymme åt tävlingsidrott än folkskolan. Eleverna i läroverken skulle ägna sig åt karaktärsdanande individuella färdighetsövningar för att utveckla beslutsamhet, mod och självdisciplin, och där fanns också tydliga skrivningar om att "höja elevernas prestationsförmåga" och att de skickligaste skulle tillåtas att utveckla sin kapacitet, dock utan att det fick "urarta till en jakt på elitprestationer". För folkskolebarnen gällde andra normer. De skulle i första hand lära sig respekt och laglydnad". Det fanns en moralisk kritik mot tävlingsidrotten. "Fåfänga, äregirighet och självhävdelse skulle undvikas, idrotten skulle vara rolig och allsidig. "Det är bäst för våra ungdomar, om de slippa känna sig alltför märkvärdiga"." /Ur "Den svenska idrottens historia" av Jens Ljunggren (2020), sidan 81-101, 149-151
Idrott spelade en viktig roll på Solbacka Läroverk. I en artikel av Södermanlands Nyheter 1942 om Folke Goding som var rektor och direktör på Solbacka från 1928 till 1966 skrevs : "Ynglingarna på Solbacka [går in] med liv och lust för idrottsarbete i sin fritid. Det är knappast någon överdrift om man påstår, att det hålls minst en tävlan om dagen vid läroverket, som för övrigt självt håller sig med en välordnad idrottsplats och praktiga tennisbanor."
Fotot finns med i Harry Bergers privata fotoalbum. Harry Berger (1903-1990) var lärare i franska och engelska på Solbacka Läroverk i 39 år, från 1930 till 1969. Han var väldigt insatt i skolans historia och gav ut flera jubileumsskrifter tillsammans med andra. Dessutom var han amatörfotograf. Hans samling av fotografier skänktes till Föreningen Solbackapojkarna efter hans död, senare överfördes den till Sörmlands museum.
Fler foton finns i samlingen. Bilderna P2020-0403 till P2020-0531 tillhör till samma album (SLM 38893).
----
"Lagtexten var inte särskilt utförlig om hur undervisningen skulle bedrivas, men långt in på 1900-talet var det Hjalmar Ling dagövningar, kompletterade med inslag av friare lek och annan idrott, som utgjorde basen". Linggymnastiken var uppdelad i fyra delar: pedagogisk, militär, medikal samt estetisk. Den pedagogiska gymnastiken skulle lära människor "att sätta sin kropp under sin vilja" och den militära skulle få dem att "medelst sin egen kroppskraft, under sin vilja, sätta en annan yttre vilja". Med sjukgymnastik skulle sjukdomar botas och kroppsliga smärtor avhjälpas. Till sist var den estetiska gymnastiken till för att "kroppsligt åskådliggöra" tankar och känslor. Armrörelser, benrörelser och huvudrörelser sattes samman dem i så kallade dagövningar - idag skulle vi säga träningspass. Kollektivt och på kommande skulle gymnasterna utföra de noggrant formbundna rörelser. Kvinnor skulle utföra samma rörelser, men skulle avstå från de svårare samt militära övningarna .
"Både i folkskolan och i läroverken skulle eleverna fostras till att bli ordentliga och friska medborgare med god hållning, men läroverket gav större utrymme åt tävlingsidrott än folkskolan. Eleverna i läroverken skulle ägna sig åt karaktärsdanande individuella färdighetsövningar för att utveckla beslutsamhet, mod och självdisciplin, och där fanns också tydliga skrivningar om att "höja elevernas prestationsförmåga" och att de skickligaste skulle tillåtas att utveckla sin kapacitet, dock utan att det fick "urarta till en jakt på elitprestationer". För folkskolebarnen gällde andra normer. De skulle i första hand lära sig respekt och laglydnad". Det fanns en moralisk kritik mot tävlingsidrotten. "Fåfänga, äregirighet och självhävdelse skulle undvikas, idrotten skulle vara rolig och allsidig. "Det är bäst för våra ungdomar, om de slippa känna sig alltför märkvärdiga"." /Ur "Den svenska idrottens historia" av Jens Ljunggren (2020), sidan 81-101, 149-151
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
P2020-0445
Tillkomsttid start
1932
Bild byline
Foto: Harry Berger
Motiv
Solbacka, Jättna 1:7, Stjärnhov, Gryt, Gnesta , Södermanland, Södermanland, Sverige
Motivkategori
Bildtyp
Påsikt: Sv/V
SLM-nummer
38893
Material (foto)
Papper
Källhänvisning
hämtad 29 maj 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/461171.