SLM X31-02 - Kvinnliga gymnaster
Gruppfoto av kvinnor och flickor i gymnastiksal. GFS gymnaster.
Objekttyp
Titel
SLM X31-02 - Kvinnliga gymnaster
Anmärkning
"Lagtexten var inte särskilt utförlig om hur undervisningen skulle bedrivas, men långt in på 1900-talet var det Hjalmar Ling dagövningar, kompletterade med inslag av friare lek och annan idrott, som utgjorde basen". Linggymnastiken var uppdelad i fyra delar: pedagogisk, militär, medikal samt estetisk. Den pedagogiska gymnastiken skulle lära människor "att sätta sin kropp under sin vilja" och den militära skulle få dem att "medelst sin egen kroppskraft, under sin vilja, sätta en annan yttre vilja". Med sjukgymnastik skulle sjukdomar botas och kroppsliga smärtor avhjälpas. Till sist var den estetiska gymnastiken till för att "kroppsligt åskådliggöra" tankar och känslor. Armrörelser, benrörelser och huvudrörelser sattes samman dem i så kallade dagövningar - idag skulle vi säga träningspass. Kollektivt och på kommande skulle gymnasterna utföra de noggrant formbundna rörelser. Kvinnor skulle utföra samma rörelser, men skulle avstå från de svårare samt militära övningarna .
"Både i folkskolan och i läroverken skulle eleverna fostras till att bli ordentliga och friska medborgare med god hållning, men läroverket gav större utrymme åt tävlingsidrott än folkskolan. Eleverna i läroverken skulle ägna sig åt karaktärsdanande individuella färdighetsövningar för att utveckla beslutsamhet, mod och självdisciplin, och där fanns också tydliga skrivningar om att "höja elevernas prestationsförmåga" och att de skickligaste skulle tillåtas att utveckla sin kapacitet, dock utan att det fick "urarta till en jakt på elitprestationer". För folkskolebarnen gällde andra normer. De skulle i första hand lära sig respekt och laglydnad". Det fanns en moralisk kritik mot tävlingsidrotten. "Fåfänga, äregirighet och självhävdelse skulle undvikas, idrotten skulle vara rolig och allsidig. "Det är bäst för våra ungdomar, om de slippa känna sig alltför märkvärdiga"." /Ur "Den svenska idrottens historia" av Jens Ljunggren (2020), sidan 81-101, 149-151
"Både i folkskolan och i läroverken skulle eleverna fostras till att bli ordentliga och friska medborgare med god hållning, men läroverket gav större utrymme åt tävlingsidrott än folkskolan. Eleverna i läroverken skulle ägna sig åt karaktärsdanande individuella färdighetsövningar för att utveckla beslutsamhet, mod och självdisciplin, och där fanns också tydliga skrivningar om att "höja elevernas prestationsförmåga" och att de skickligaste skulle tillåtas att utveckla sin kapacitet, dock utan att det fick "urarta till en jakt på elitprestationer". För folkskolebarnen gällde andra normer. De skulle i första hand lära sig respekt och laglydnad". Det fanns en moralisk kritik mot tävlingsidrotten. "Fåfänga, äregirighet och självhävdelse skulle undvikas, idrotten skulle vara rolig och allsidig. "Det är bäst för våra ungdomar, om de slippa känna sig alltför märkvärdiga"." /Ur "Den svenska idrottens historia" av Jens Ljunggren (2020), sidan 81-101, 149-151
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
X31-02
Tillkomsttid start
1930-tal
Tillkomsttid slut
1940-tal
Bild byline
Foto: Arvid Alsund
Motiv
Åsa folkhögskola, Sköldinge, Oppunda, Katrineholm, Södermanland, Södermanland, Sverige
Bildtyp
Glasplåt
Material (foto)
Glas
Källhänvisning
hämtad 1 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/478696.
Personrelationer
- Foto Arvid Alsund, Sköldinge