SLM 38460 1-4 - Delar från Nyköpings första gasverk
Objekttyp
Titel
SLM 38460 1-4 - Delar från Nyköpings första gasverk
Anmärkning
Nyköpings första gasverk 1861. År 1858 diskuterade man på Rådstugan i Nyköping om att Storgatan och Stora Torget skulle få belysning med gaslyktor. Redan 1815 fanns oljelampor så kallade Vargögon längs Storgatorna och Torget. De eldades med rovolja från exempelvis raps men de lyste svagare än ett stearinljus och man såg inte vad de belyste. 1860 tog allmänna Rådstugan beslut om att ett gasverk skulle uppföras på en tomt invid Gamla Slottet. Gasverket startade den 20 november 1861 och försåg då 107 gaslyktor längs Storgatan och Stora Torget med lysgas. Lysgasen framställdes genom att stenkol upphettades i gjutjärnskammare som sedan samlades i en stor gasklocka. Fram till år 1898 drevs gasverket enbart under den mörka delen av året då belysningen behövdes mest.
Den svartvita bilden SLM A28-464 från 1897 är tagen från Korsbron mot sydväst. Man ser Fiskbron och gasverket med hög skorsten mitt på taket i bakgrunden. Strax till höger om gasverksbyggnaden skymtar järnställningen till själva gasklockan.
Vid saneringen av den gamla gasverkstomten i kvarteret Slottsvakten i Nyköping år 2018, framkom en del rester efter Nyköpings första gasverk som var i drift på platsen mellan åren 1861-1910. Där fanns tegelmurarna till den stora runda gasklockan, tjocka järnrör för gas och retorter av gjutjärn där stenkolet värmts upp omvandlats till lysgas. Vid schaktningen påträffades även två murade runda grunder av tegel som troligen varit fundament till avkylningstorn. Dessutom flera nedgrävda trätunnor fyllda med en tjärliknande massa. På gasverkstomten fanns mängder av slagg och stenkol, särskilt vid en husgrund där kolhuset legat. Museet följde arbetet och utförde dokumentation av lämningarna, som fotografering och inmätningar av konstruktioner. I samband med arbetet insamlades en gjutjärnsretort (nr 1), ett gasrör av gjutjärn med tätning av bly (nr 2) samt två tegelstenar (nr 3 och 4). En intressant industrihistorisk plats.
I Svenska Tidningen från år 1855 finns en detaljerad beskrivning av miljön och hur arbetet i Stockholms gasverk vid Klarabergsgatan gick till. I retorthuset finns ett antal ugnar och i varje ugn finns flera gjutjärnsretorter som laddas med stenkol. Retorterna tillsluts hermetisk med en järnlucka och värms sedan upp till ljusröd färg. Genom den starka hettan sönderdelas eller destilleras stenkolets flyktiga beståndsdelar och gasen kan avledas genom ett lodrätt rör till ett avkylningstorn där stenkolstjäran kondenserar och rinner vidare ner till en cistern. Nästa steg i reningsprocessen är tvättapparaten bestående av en lodrät cylinder med vattensnurra som gör att ammoniak tvättas ur gasen vilken sedan samlas upp i ytterligare en cistern. Sedan strömmar gasen vidare till reningskistorna av järnplåt med flera lager av nysläckt kalk där de två ohälsosamma ämnena kolsyregas och svavelbunden vätgas tas bort. Härifrån pumpas den renade gasen över till gasklockan, en behållare av nitade järnplåtar där gasen lagras. I retorthuset fanns också en ångmaskin som drev pumpar för gas, vatten, tjära och ammoniak. När stenkolet i retorten var färdigdestillerat så skulle den tömmas och laddas på nytt. Då luckan till retorten öppnades så hördes en stark knall och en flamma av brinnande gas sågs bryta ut. Hettan var odräglig när den glödande koksen rakades ut i skottkärrorna av järn. Laddningen av ugnarna skedde med 6-8 timmars mellanrum dygnet runt. Under tiden fordras en ständig uppsikt över eldningen av ugnar och ångpannor. Ett mödosamt och ansträngande arbete.
Två notiser i dagstidningarna har hittats rörande Nyköpings gasverk.
Den 20 februari år 1885 meddelar gasverkets direktion att man planerar köpa 300 ton prima Pelton Main gaskol som ska levereras till Nyköpings hamn. Denna typ av kol kom från Durhamdistriktet i nordöstra England och användes i Sverige för lysgastillverkning.
Den 16 december år 1909 kan man läsa, i både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, att en explosion har inträffat i Nyköpings gasverk. En ångpanna för uppvärmning av vatten till gasklockan hade kokat torrt och när eldare slog i kallt vatten i pannan så sprang den i luften. Locket tillsammans med bitar av ångpannan kastades genom taket vida omkring och flera fönster krossades. Eldaren fick några brännsår på händerna men för övrigt skadades ingen människa. 1910 flyttades gasverket till en ny plats vid stadens hamn på den östra sidan av ån (SLM A3-160).
Bilder
SLM 38460: Delar från Nyköpings första gasverk. Del av retort (nr 1), del av gasrör (2) samt två tegelstenar (3 och 4).
Gasklockan 2018: Den nedre murade delen av gasklockan från 1861.
SLM A28-464: Foto av gasverksbyggnaden taget från Korsbron mot sydväst år 1897.
SLM 23167: Skolplansch föreställande gasverk för lysgastillverkning från stenkol till lysgas. Text: Technologische Wandtafeln von Max Eschner. Förlaga av Héroux.
Gasverkstomten: Detalj av Nyköpings stadskarta från 1888 (SLM 39600) med de år 2018 påträffade gasverkslämningarna markerade.
Referenser
Stål, C. 1855. Ett besök i Stockholms gasverk. Aftryck ur Svenska Tidningen. Stockholms Stadsmuseum. B1111/44. 021126. Ppd, ref, småtryck.
https://stockholmskallan.stockholm.se/sok/?q=Ett+bes%C3%B6k+i+Stockholms+gasverk
(2022-09-09).
Den svartvita bilden SLM A28-464 från 1897 är tagen från Korsbron mot sydväst. Man ser Fiskbron och gasverket med hög skorsten mitt på taket i bakgrunden. Strax till höger om gasverksbyggnaden skymtar järnställningen till själva gasklockan.
Vid saneringen av den gamla gasverkstomten i kvarteret Slottsvakten i Nyköping år 2018, framkom en del rester efter Nyköpings första gasverk som var i drift på platsen mellan åren 1861-1910. Där fanns tegelmurarna till den stora runda gasklockan, tjocka järnrör för gas och retorter av gjutjärn där stenkolet värmts upp omvandlats till lysgas. Vid schaktningen påträffades även två murade runda grunder av tegel som troligen varit fundament till avkylningstorn. Dessutom flera nedgrävda trätunnor fyllda med en tjärliknande massa. På gasverkstomten fanns mängder av slagg och stenkol, särskilt vid en husgrund där kolhuset legat. Museet följde arbetet och utförde dokumentation av lämningarna, som fotografering och inmätningar av konstruktioner. I samband med arbetet insamlades en gjutjärnsretort (nr 1), ett gasrör av gjutjärn med tätning av bly (nr 2) samt två tegelstenar (nr 3 och 4). En intressant industrihistorisk plats.
I Svenska Tidningen från år 1855 finns en detaljerad beskrivning av miljön och hur arbetet i Stockholms gasverk vid Klarabergsgatan gick till. I retorthuset finns ett antal ugnar och i varje ugn finns flera gjutjärnsretorter som laddas med stenkol. Retorterna tillsluts hermetisk med en järnlucka och värms sedan upp till ljusröd färg. Genom den starka hettan sönderdelas eller destilleras stenkolets flyktiga beståndsdelar och gasen kan avledas genom ett lodrätt rör till ett avkylningstorn där stenkolstjäran kondenserar och rinner vidare ner till en cistern. Nästa steg i reningsprocessen är tvättapparaten bestående av en lodrät cylinder med vattensnurra som gör att ammoniak tvättas ur gasen vilken sedan samlas upp i ytterligare en cistern. Sedan strömmar gasen vidare till reningskistorna av järnplåt med flera lager av nysläckt kalk där de två ohälsosamma ämnena kolsyregas och svavelbunden vätgas tas bort. Härifrån pumpas den renade gasen över till gasklockan, en behållare av nitade järnplåtar där gasen lagras. I retorthuset fanns också en ångmaskin som drev pumpar för gas, vatten, tjära och ammoniak. När stenkolet i retorten var färdigdestillerat så skulle den tömmas och laddas på nytt. Då luckan till retorten öppnades så hördes en stark knall och en flamma av brinnande gas sågs bryta ut. Hettan var odräglig när den glödande koksen rakades ut i skottkärrorna av järn. Laddningen av ugnarna skedde med 6-8 timmars mellanrum dygnet runt. Under tiden fordras en ständig uppsikt över eldningen av ugnar och ångpannor. Ett mödosamt och ansträngande arbete.
Två notiser i dagstidningarna har hittats rörande Nyköpings gasverk.
Den 20 februari år 1885 meddelar gasverkets direktion att man planerar köpa 300 ton prima Pelton Main gaskol som ska levereras till Nyköpings hamn. Denna typ av kol kom från Durhamdistriktet i nordöstra England och användes i Sverige för lysgastillverkning.
Den 16 december år 1909 kan man läsa, i både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, att en explosion har inträffat i Nyköpings gasverk. En ångpanna för uppvärmning av vatten till gasklockan hade kokat torrt och när eldare slog i kallt vatten i pannan så sprang den i luften. Locket tillsammans med bitar av ångpannan kastades genom taket vida omkring och flera fönster krossades. Eldaren fick några brännsår på händerna men för övrigt skadades ingen människa. 1910 flyttades gasverket till en ny plats vid stadens hamn på den östra sidan av ån (SLM A3-160).
Bilder
SLM 38460: Delar från Nyköpings första gasverk. Del av retort (nr 1), del av gasrör (2) samt två tegelstenar (3 och 4).
Gasklockan 2018: Den nedre murade delen av gasklockan från 1861.
SLM A28-464: Foto av gasverksbyggnaden taget från Korsbron mot sydväst år 1897.
SLM 23167: Skolplansch föreställande gasverk för lysgastillverkning från stenkol till lysgas. Text: Technologische Wandtafeln von Max Eschner. Förlaga av Héroux.
Gasverkstomten: Detalj av Nyköpings stadskarta från 1888 (SLM 39600) med de år 2018 påträffade gasverkslämningarna markerade.
Referenser
Stål, C. 1855. Ett besök i Stockholms gasverk. Aftryck ur Svenska Tidningen. Stockholms Stadsmuseum. B1111/44. 021126. Ppd, ref, småtryck.
https://stockholmskallan.stockholm.se/sok/?q=Ett+bes%C3%B6k+i+Stockholms+gasverk
(2022-09-09).
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
38460
Tillkomsttid start
1861
Tillkomsttid slut
1910
Historik
Slottsvakten 3, Slottsvakten, Nyköping, Nikolai, Jönåker, Nyköping, Södermanland, Södermanland, Sverige
Förvärvsdatum
2018
Sakord
Retort, gasrör, tegelsten
Material
Metall: Järn Tegel
Vikt (g)
Ca 300 kg
Källhänvisning
hämtad 20 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/480034.