SLM M016106 - Toresunds prästgård år 1963
Foto: Arne Lundh
Manbyggnaden på prästgården Ökna i Toresund år 1963. Uppförd av kyrkoherde Claes Colén år 1790.
Objekttyp
Titel
SLM M016106 - Toresunds prästgård år 1963
Anmärkning
"Toresunds prästgård har namnet Ökna. Den byggdes 1790, men sedan dess har exteriören undergått många moderniseringar"
[…]
"I Toresund ligger prästgården omedelbart söder om kyrkan och kallas Ökna. Vi har redan läst om hur den brann år 1562 och hur den återuppbyggdes bl.a. med hjälp från Erik XIV och hertig Karl. Vi vet också hur avkastningen åt prästgården ökades genom tillägg av gårdarna Stora Åby och Stickeberga. År 1631 klagar prästen över hur betungande hans gård ligger i en "stor gästväg och synnerlig uppå alla tingstimmar, där tinget (i sockenstugan vid kyrkan) sent om kvällen slutat varder och mörkret tager över handen, måtte man till prästgården lita", d.v.s., prästgården tvingades fungera som gästgivaregård. På 1790-talet, vet vi att Claes Colén byggde en manbyggnad och bidrog själv med en stor summa för att få byggnaden extra stor. Han arbetade också på trädgårdsanläggningarna. Emellertid blev han sinnessjuk och köpte in på Danvikens hospital, där han dog. Under tiden (22 år) skötte vicepastorer tjänsten, och prästgården fick förfalla. Uppsalaprofessorn Adolf Törneros besökte prästgården 1826 och beskriver den sålunda: "Väggarnes oljemålning och sirligt fina arabeskeri själfva salen hade för mer än ett decennium redan upphör att vara präktiga blandverk i ett sollenitetsrum. I trädgården visade sig ännu spår af vackra anläggningar, dör fordom en pastor (Vestring) haft tid till sorgfri njutning, roats sig att uppamma Floras barn i brist af egna. Nu hade de under en följd af flera vårdlösande vikarier kommit i händer, hvilka fullt upptagna af trogna arbeten för många munnar, ej mäktade uppehålla lämningarne af bosquéer, rabatter ifrån förvildning eller förgängelse". " / Ur Stallarholmens kommun (1969), sidan 47, 48
[…]
"I Toresund ligger prästgården omedelbart söder om kyrkan och kallas Ökna. Vi har redan läst om hur den brann år 1562 och hur den återuppbyggdes bl.a. med hjälp från Erik XIV och hertig Karl. Vi vet också hur avkastningen åt prästgården ökades genom tillägg av gårdarna Stora Åby och Stickeberga. År 1631 klagar prästen över hur betungande hans gård ligger i en "stor gästväg och synnerlig uppå alla tingstimmar, där tinget (i sockenstugan vid kyrkan) sent om kvällen slutat varder och mörkret tager över handen, måtte man till prästgården lita", d.v.s., prästgården tvingades fungera som gästgivaregård. På 1790-talet, vet vi att Claes Colén byggde en manbyggnad och bidrog själv med en stor summa för att få byggnaden extra stor. Han arbetade också på trädgårdsanläggningarna. Emellertid blev han sinnessjuk och köpte in på Danvikens hospital, där han dog. Under tiden (22 år) skötte vicepastorer tjänsten, och prästgården fick förfalla. Uppsalaprofessorn Adolf Törneros besökte prästgården 1826 och beskriver den sålunda: "Väggarnes oljemålning och sirligt fina arabeskeri själfva salen hade för mer än ett decennium redan upphör att vara präktiga blandverk i ett sollenitetsrum. I trädgården visade sig ännu spår af vackra anläggningar, dör fordom en pastor (Vestring) haft tid till sorgfri njutning, roats sig att uppamma Floras barn i brist af egna. Nu hade de under en följd af flera vårdlösande vikarier kommit i händer, hvilka fullt upptagna af trogna arbeten för många munnar, ej mäktade uppehålla lämningarne af bosquéer, rabatter ifrån förvildning eller förgängelse". " / Ur Stallarholmens kommun (1969), sidan 47, 48
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
M016106
Tillkomsttid start
1963
Bild byline
Foto: Arne Lundh
Motiv
Toresunds prästgård Ökna 1:6 Ökna Toresund Selebo Strängnäs Södermanland Södermanland Sverige
Motivkategori
Bildtyp
Påsikt: Sv/V
Material (foto)
Papper
Källhänvisning
“SLM M016106 - Toresunds prästgård år 1963,” Sörmlands museum, hämtad 25 april 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/350790.
Personrelationer
- Foto Arne Lundh, Strängnäs
Publikationer
- Schnell, Ivar (1969). Stallarholmens kommun: Sockenbeskrivning 23 [Häfte]. Nyköping: Södermanlands hembygdsförbund (Södermanlands hembygdsförbunds sockenbeskrivningar för hembygdsundervisning). s. 47.