SLM M014219 - Uppsa kulle omkring 1950

SLM_M014219.JPG
Foto: Ivar Schnell/Södermanlands hembygdsförbund
Creative Commons - Erkännande
Kungshögen Uppsa kulle vid Upp-Husa strax invid Lövsunds herrgård i Runtuna omkring 1950. Även känd som Kung Rönnes hög.

Objekttyp

Titel

SLM M014219 - Uppsa kulle omkring 1950

Anmärkning

"Sörmlands utan gensägelse mest imponerande fornminne är kungshögen vid Upp-Husa strax invid Lövsunds herrgård i Runtuna. Kanske blev kung Östen begravd i den omkring år 600 e. Kr"
[…]
"Under folkvandringstid börjar för första gången skrivna källor berätta svensk historia. Vi känner namnen på sveakonungar och vi vet något om hur en del av dem dog. Det isländska kvädet Ynglingatal från 900-talet är den främsta källan, och genom dess uppgifter har med stor sannolikthet gravplatserna för konungarna i ett stycke svensk regentlängd från omkring år 550 e. Kr. kunnat utpekas nämligen Aun, Egil, Ottar, Adils och Östen. Ottar har sin stora gravhög i Vendel norr om Uppsal, men den siste i raden, Östen, har ännu inte definitivt fått ro i någon av de svenska kungshögarna. Enligt Ynglingatal gravlades han i Lofund, och det må tillåtas mig att tro, att den isländske skalden misstolkat det sörmländska Lövsund därhän, att det blivit Lofund. På så sätt skulle vi få en grav åt kung Östen, som helt passar i det arkeologiska sammanhanget. Vid Lövsund i Runtuna, halvannan mil norr om Nyköping, ligger Sörmlands största gravhög Uppsa kulle (10 m hög, 65 m i diameter), i storlek överträffad endast av två andra högar nämligen Anundshögen utanför Västerås och den sydligaste högen i Gamla Uppsala" /Ur Sörmlandsbygden 1951 sidan 47, 48-49

"Uppsa kulle är beviset för att en kungsgård legat vid Uppsa för ungefär 1400 år sedan. Gravhögen är Södermanlands monumentalaste fornminne, 65 m i diameter och 10 m hög"
[…]
"... längre in i landet, på en hög backe vid Runnviken, låg ett anat 'hus', som kallades Upphusa. Nu för tiden finns där bara en arbetarebostad, men som ett minne av dess gamla storhetstid, då kungsgården låg där uppe i backen, så ligger där Södermanlands väldigaste och en av vårt lands största gravhögar. Den högen kan sägas vara ett bevis för att Upphusa var platsen för en kungsgård, ty endast en konung kan ha fått en så väldig gravhög lagd som ett minnesmärke över sig. Sägnerna berättar, att en konung blivit skjuten i en strid på ängen ned mot Runnviken. Hans folk lade honom då på en vagn, som förspänd med vita hästar kördes in i gravhögen, vilken hans krigare burit samman med sina hjälmar. Vad kungen hette, kan sägnerna inte berätta, men i början av 1800-talet besöktes högen av en fornforskare (J H Schröder), som fann på namnet Kung Rönne, tydligen på grund av de många namnen på 'Rönn', som han fann i trakten, nämligen Rönö härad, Runtuna socken och Runnviken. Kung Rönnes hög, som gravhögen ibland har kallats, är således ett falskt namn. Möjligen skulle den i stället kunna kallas för Kung Östens hög. I de svenska konungasagor, Ynglingatal, som upptecknats av den norske skalden Tjodolf på 900-talet, finns en konung Östen nämnd, om vars far, farfar och farfarsfar vi vet, att de gravlagts i just sådana väldiga gravhögar som Uppsahögen, nämligen i Gamla Uppsala och i Vendel i Uppland. Detta skall ha skett för 1400 år sedan, och i Ynglingatal säges kung Östen ha blivit innebränd i sitt hus av sjökonungen Solve från Danmark Detta skall ha skett vid Lofundi, och det är då intressant att finna kungshögen vid Lövsund, vars namn myket väl kan ha blivit förvrängt till Lofundi av den norske författaren, som naturligtvis var obekant med de sörmländska namnen" /Ur Rönö kommun (1956), sidan 6-8

Museikod

SLM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

M014219

Tillkomsttid start

cirka 1950

Bild byline

Foto: Ivar Schnell/Södermanlands hembygdsförbund

Upphovsrättsinnehavare

Södermanlands hembygdsförbund

Motiv

Uppsa kulle Oppsala Runtuna Rönö Nyköping Södermanland Södermanland Sverige

Motivkategori

Bildtyp

Påsikt: Sv/V

Material (foto)

Papper

Källhänvisning

“SLM M014219 - Uppsa kulle omkring 1950,” Sörmlands museum, hämtad 25 april 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/348087.

Publikationer

  • Schnell, Ivar (1956). Rönö kommun: Sockenbeskrivning 14 [Häfte]. Nyköping: Södermanlands hembygdsförbund (Södermanlands hembygdsförbunds sockenbeskrivningar för hembygdsundervisning). s. 7.
  • (1951). Sörmlandsbygden 1951 (20) [Årsbok]. Nyköping: Södermanlands hembygdsförbund. s. 47.