SLM A22-543 - Kyrkoherde Ericus Humbla
Foto: E. S. 
Kopparstick av Fredrik Akrel föreställande kyrkoherde Ericus Humbla (1697-1766) i Överselö
Objekttyp
Titel
SLM A22-543 - Kyrkoherde Ericus Humbla
Anmärkning
"Kyrkoherde Ericus Humbla avbildas här efter ett kopparstick av F. Akrel. Humbla blev lektor i Strängnäs. Hans son och namne är att minnas på grund av den avhandling om Selaön, som han publicerade år 1771 som akademisk avhandling"
[...]
"Det låg en viss fara för en församling att ligga så nära Strängnäs som våra tre församlingar gjorde. Inkomsterna därifrån togs till folk, som endast formellt var kyrkoherdar, och så fick församlingsarbetet skötas av hjälppräster. [...] I Överselö var förhållandena likartade. Där anslogs församlingens prästlönemedel till förste teologie lektorn, när Strängnäs gymnasium upprättades 1626. En sådan tjänst krävde naturligtvis sin man helt, och mycket blev ej över för den församling, vars själasörjare han formellt skulle vara. Själavården sköttes iställe av kaplaner. Detta tillstånd varade tills siste prebendkyrkoherden J. P. Gustafsson år 1905 avgick från tjänsten. Prästerna i Överselö tillsattes efter de meriter de kunde åberopa som skollärare. [...] Som slutvignett för detta kapitel väljer jag Ericus Erici Humbla, som föddes i Kjula 1697. Han blev tidigt föräldralös och försörjde sig som informator i grevefamiljen Lewenhaupt och vistades tre år tillsammans med två av familjens unga söner vid tyska universitet, Jena, Halle, Leipzig och Göttingen. Han var så väl anskriven i familjen Lewenhaup, att han erbjöds att bli "hovråd och direktör för det lewenhauptska kansliet" vid deras tyska gods Reipholtzkirchen. Han valde dock att återvända till Sverige till lektoratet i historia i Strängnäs. Den bästa beställningen vid gymnasiet var emellertid förste teologie lektorn, och dit avancerade han och fick då Överselö som prebende" / Ur Stallarholmens kommun (1969), sidan 44, 45
[...]
"Det låg en viss fara för en församling att ligga så nära Strängnäs som våra tre församlingar gjorde. Inkomsterna därifrån togs till folk, som endast formellt var kyrkoherdar, och så fick församlingsarbetet skötas av hjälppräster. [...] I Överselö var förhållandena likartade. Där anslogs församlingens prästlönemedel till förste teologie lektorn, när Strängnäs gymnasium upprättades 1626. En sådan tjänst krävde naturligtvis sin man helt, och mycket blev ej över för den församling, vars själasörjare han formellt skulle vara. Själavården sköttes iställe av kaplaner. Detta tillstånd varade tills siste prebendkyrkoherden J. P. Gustafsson år 1905 avgick från tjänsten. Prästerna i Överselö tillsattes efter de meriter de kunde åberopa som skollärare. [...] Som slutvignett för detta kapitel väljer jag Ericus Erici Humbla, som föddes i Kjula 1697. Han blev tidigt föräldralös och försörjde sig som informator i grevefamiljen Lewenhaupt och vistades tre år tillsammans med två av familjens unga söner vid tyska universitet, Jena, Halle, Leipzig och Göttingen. Han var så väl anskriven i familjen Lewenhaup, att han erbjöds att bli "hovråd och direktör för det lewenhauptska kansliet" vid deras tyska gods Reipholtzkirchen. Han valde dock att återvända till Sverige till lektoratet i historia i Strängnäs. Den bästa beställningen vid gymnasiet var emellertid förste teologie lektorn, och dit avancerade han och fick då Överselö som prebende" / Ur Stallarholmens kommun (1969), sidan 44, 45
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
A22-543
Tillkomsttid start
cirka 1969
Bild byline
Foto: E. S.
Motiv
Överselö Överselö Selebo Strängnäs Södermanland Södermanland Sverige
Motivkategori
Bildtyp
Påsikt: Sv/V
Material (foto)
Papper
Källhänvisning
“SLM A22-543 - Kyrkoherde Ericus Humbla,” Sörmlands museum, hämtad 26 april 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/395433.
Publikationer
- Schnell, Ivar (1969). Stallarholmens kommun: Sockenbeskrivning 23 [Häfte]. Nyköping: Södermanlands hembygdsförbund (Södermanlands hembygdsförbunds sockenbeskrivningar för hembygdsundervisning). s. 45.