SLM A7-497 - Algö i Överselö år 1969
Foto: Ivar Schnell/Södermanlands hembygds- och museiförbund
Algö gård i Överselö år 1969 med huvudbyggnad från början av 1800-talet och flyglar som antagligen är ännu äldre.
Objekttyp
Titel
SLM A7-497 - Algö i Överselö år 1969
Anmärkning
"Algö har en mycket rik historia allt ifrån medeltiden. Huvudbyggnaden är från början av 1800-talet, flyglarna antagligen äldre"
[…]
"Mycket tidigt möter vi i de skrivna handlingarna en by, Algö, som tre hemman. Riddaren Johan Engel byte år 1303 bort sin gård i byn till den kung Birger Magnusson, som gjort sig mest känd som värd vid Nyköpings gästabud. År 1318 ägdes den av de olyckliga offren för gästabudet, kungens bröder hertigarna Erik och Valdemar. Då ställdes Algö som pant i det testamente, som hertigarna skrev i fängelset på Nyköpingshus, där de skulle finna sin död kort tid efteråt. Vi skall här inte följa Algös vandringar mellan olika ägare, ty detta saknar intresse bl.a. därför att de medeltida ägarna säkerligen aldrig bodde gården. […] Det första beviset för att Algö verkligen brukats som sätesgård för adel finns i en längd över frälsegårdar år 1563. Däri står en notis om att "jungfrun på Algö" även ägde Äleby. Jungfrun var Beata Arvidsdotter Trolle. […] Vi kan lämna Algös ägarehistoria åsido under halvtannat århundrade, då frälseinspektorer handhade dess skötsel. År 1856 köpte emellertid blivande statsrådet Ludvig Theodor Almqvist gården och nu äges den i tredje generationen inom den Almqvistska släkten genom godsägare Ludvig Almqvist. Huvudbyggnaden vid Algö är byggd i början på 1800-talet men på gammal grund" / Ur Stallarholmens kommun (1969), sidan 58, 59
[…]
"Mycket tidigt möter vi i de skrivna handlingarna en by, Algö, som tre hemman. Riddaren Johan Engel byte år 1303 bort sin gård i byn till den kung Birger Magnusson, som gjort sig mest känd som värd vid Nyköpings gästabud. År 1318 ägdes den av de olyckliga offren för gästabudet, kungens bröder hertigarna Erik och Valdemar. Då ställdes Algö som pant i det testamente, som hertigarna skrev i fängelset på Nyköpingshus, där de skulle finna sin död kort tid efteråt. Vi skall här inte följa Algös vandringar mellan olika ägare, ty detta saknar intresse bl.a. därför att de medeltida ägarna säkerligen aldrig bodde gården. […] Det första beviset för att Algö verkligen brukats som sätesgård för adel finns i en längd över frälsegårdar år 1563. Däri står en notis om att "jungfrun på Algö" även ägde Äleby. Jungfrun var Beata Arvidsdotter Trolle. […] Vi kan lämna Algös ägarehistoria åsido under halvtannat århundrade, då frälseinspektorer handhade dess skötsel. År 1856 köpte emellertid blivande statsrådet Ludvig Theodor Almqvist gården och nu äges den i tredje generationen inom den Almqvistska släkten genom godsägare Ludvig Almqvist. Huvudbyggnaden vid Algö är byggd i början på 1800-talet men på gammal grund" / Ur Stallarholmens kommun (1969), sidan 58, 59
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
A7-497
Tillkomsttid start
1969
Bild byline
Foto: Ivar Schnell/Södermanlands hembygds- och museiförbund
Upphovsrättsinnehavare
Södermanlands hembygds- och museiförbund
Motiv
Algö gård 1 Algö 2:8 Algö Överselö Selebo Strängnäs Södermanland Södermanland Sverige
Motivkategori
Bildtyp
Påsikt: Sv/V
Material (foto)
Papper
Källhänvisning
“SLM A7-497 - Algö i Överselö år 1969,” Sörmlands museum, hämtad 26 april 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/405300.
Publikationer
- Schnell, Ivar (1969). Stallarholmens kommun: Sockenbeskrivning 23 [Häfte]. Nyköping: Södermanlands hembygdsförbund (Södermanlands hembygdsförbunds sockenbeskrivningar för hembygdsundervisning). s. 59.