4909 - Bröd
Foto Torkel Edenborg/Åke Nilsson
Objekttyp
Beskrivning
Bröd tillverkat av mossa och mjöl. Ca 15 mm tjockt. Enligt uppgift minne från missväxtåren 1868-69.
Nöden på 1860-talet drabbade stora delar av landet. Flera väderstationer kunde 1867 notera den kallaste majmånad sedan mätningarna startade. Detta år var svälten värst i norra Sverige, men även södra Sverige och Blekinge drabbades svårt. I norr slogs skördarna ut av den långvariga kylan men i söder var det regnet, som aldrig verkade upphöra, som var problemet. Skörden regnade bort, säden svartnade och potatis ruttnade. Om 1867 varit det blöta året i Blekinge blev 1868 det torra året. Åkrarna var svartbrända och träden avlövade redan tidigt på säsongen.
Människorna i skogsbygden drabbades hårdast av hungersnöden: torpare, backstugusittare och statare. De stora skiftesreformerna och befolkningsökningen hade gjort att andelen jordlösa på landsbygden ökat och jorden räckte helt enkelt inte till för alla. En konsekvens av svälten blev att antalet tiggare växte och fattiga från skogsbygden sökte sig ner till länets kustområden. 1869 blev ”det svåra året” och nu slog svälten till med full styrka. Åren dessförinnan hade medfört att det fanns lite utsäde och igen sättpotatis att tillgå. Dessutom var arbetslösheten stor bland de jordlösa och priserna på spannmål blev allt högre. Ett sätt att försöka bemöta och mota svälten var tillagningen av nödmat. Mjöl drygades ut med bark, mossa och krossade djurben. Man använde ekollon, hasselknoppar, kottar och bär. Soppa kokades på vitmossa och myndigheter försökte sprida kunskap om ätbara svampar. En konsekvens av svälten, förutom de ökande dödstalen och de sjukdomar som följde i nödens fotspår, blev också att allt fler emigrerade från Sverige. Från Blekinge tog man sig främst till Tyskland och Danmark, men också till Amerika även om biljetten dit var alldeles för dyr för de flesta.
Gåva 1907 av fru Ekedahl Bjerre (?).
Litt: Magnus Västerbro "Svälten hungeråren som formade Sverige"
Nöden på 1860-talet drabbade stora delar av landet. Flera väderstationer kunde 1867 notera den kallaste majmånad sedan mätningarna startade. Detta år var svälten värst i norra Sverige, men även södra Sverige och Blekinge drabbades svårt. I norr slogs skördarna ut av den långvariga kylan men i söder var det regnet, som aldrig verkade upphöra, som var problemet. Skörden regnade bort, säden svartnade och potatis ruttnade. Om 1867 varit det blöta året i Blekinge blev 1868 det torra året. Åkrarna var svartbrända och träden avlövade redan tidigt på säsongen.
Människorna i skogsbygden drabbades hårdast av hungersnöden: torpare, backstugusittare och statare. De stora skiftesreformerna och befolkningsökningen hade gjort att andelen jordlösa på landsbygden ökat och jorden räckte helt enkelt inte till för alla. En konsekvens av svälten blev att antalet tiggare växte och fattiga från skogsbygden sökte sig ner till länets kustområden. 1869 blev ”det svåra året” och nu slog svälten till med full styrka. Åren dessförinnan hade medfört att det fanns lite utsäde och igen sättpotatis att tillgå. Dessutom var arbetslösheten stor bland de jordlösa och priserna på spannmål blev allt högre. Ett sätt att försöka bemöta och mota svälten var tillagningen av nödmat. Mjöl drygades ut med bark, mossa och krossade djurben. Man använde ekollon, hasselknoppar, kottar och bär. Soppa kokades på vitmossa och myndigheter försökte sprida kunskap om ätbara svampar. En konsekvens av svälten, förutom de ökande dödstalen och de sjukdomar som följde i nödens fotspår, blev också att allt fler emigrerade från Sverige. Från Blekinge tog man sig främst till Tyskland och Danmark, men också till Amerika även om biljetten dit var alldeles för dyr för de flesta.
Gåva 1907 av fru Ekedahl Bjerre (?).
Litt: Magnus Västerbro "Svälten hungeråren som formade Sverige"
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
4909
Tillkomsttid start
efter 1867
Tillkomsttid slut
före 1869
Bild byline
Foto Torkel Edenborg/Åke Nilsson
Förvärvsdatum
1907
Förvärvsomständighet
Gåva
Sakord
Bröd
Specialbenämning
Mossbröd
Antal
1
Material 1
Naturmaterial
Källhänvisning
“ 4909 - Bröd,” Blekinge museum, hämtad 8 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c32/items/show/94487.
Publikationer
- (2021). Blekingeboken 2021: Saker - föremål berättar Blekinges historia (1200) [Bok]. Blekinge museum. ISBN: 978-91-983465-2-7, s. 37.
Kommentarer