Den gamla arbetsstugan i Ammarnäs, som senare omvandlades till hotellverksamheten Jonsstugan. Den byggdes 1935 och tjänade främst som skolhem för barn från platser belägna långt ifrån dåvarande folkskolan.

Denna stuga möjliggjorde skolgång för barn i glesbefolkade områden, där många elever sällan kunde återvända hem förrän under jul- eller påskloven. Ibland hindrade väderförhållanden barnens hemresa, vilket ledde till att de firade högtider och tillbringade lov på arbetsstugan. Skolans upptagningsområde sträckte sig från Bjellojaur i väster till Grannäs i öster och omfattade även barn från Giertbäcksdalen, som Klippen, och Jukådalen.

Det var säkerligen en prövning för både föräldrar och barn att vara ifrån varandra under så långa perioder, hela terminen fram till jul.

*Arbetsstugor var ursprungligen en idé som föddes i Stockholm på 1880-talet, tack vare feministen och filantropen Anna Hierta-Retzius. Dessa stugor var ursprungligen avsedda som platser dit de fattigaste arbetarbarnen kunde komma på eftermiddagarna för tillsyn och för att lära sig vissa praktiska sysslor. I Norrland utvidgades konceptet till att omfatta boende för barn som bodde långt ifrån den lokala folkskolan under läsåret. Utöver sina skolåtaganden förväntades barnen delta i olika hushållssysslor samt lära sig slöjd.

Syftet med arbetsstugorna var att fostra barnen till "gudsfruktan, arbetsamhet och rena seder", med målet att forma dem till goda medborgare som skulle vara till nytta för samhället och sin hembygd. Flickor fick lära sig färdigheter som flätning av korgar, stickning, vävning och sömnad, medan pojkar arbetade med träslöjd, skomakeri och tillverkning av borstar.

Stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor grundade den första arbetsstugan i Vilhelmina i november 1909, och ytterligare stugor etablerades på olika platser i länet under följande år. Detta system fortsatte fram till 1950-talet, då arbetsstugorna övergick till att bli skolhem för elever som bodde långt från sina skolor efter att ha kommunaliserats.