Johan Kantzow
Efternamn
Kantzow
Förnamn
Johan
Titel
friherre
Levnad (start)
1788-01-02
Levnad (slut)
1868-07-19
Alternativt namn1
Johan Albert
Hem land
Sverige
Hem län
Södermanland
Hem landskap
Södermanland
Hem kommun
Nyköping
Hem socken
Sättersta
Hem ort
Ökna
Födelse land
Portugal
Födelse kommun
Lissabon
Födelse ort
Lissabon
Kön
man
Anmärkning
Son till friherre handlande Johan Albert Kantzow (1760-1825) och Lucia Alicia Grosett (1768-1856)
Syskon:
Carl Adolf (1789-1867, Chargé d'affaires och generalkonsul
Emilia Diana (f.1791)
Christina Maria (1794-1874), gift Grosett
Vilhelm August (1795-1850), kopist, kanslist
Maria (Marianne) Anna Henrietta (1797-1872), gift Schimmelpenninch van der Oye
Gift 18/7 1808 med Anna Sofia Morsing (1789-1875)
Barn:
Emilia Sofia (EMMA) (1810-1876), gift Hjelm
Johan ALBERT (1811-1881), ståthållare
Mariana Fredrika (1813-1842), gift von Wright
Fredrik Vilhelm (1815-1896), vice konsul
Lucie Alicia Virginia Sulma Gurli (1825-1877), gift Groen
Johan Albert Kantzow har bland annat rest ett vägmärke vid en mindre gård han kallade "Mio Retiro", vilken nu förvaras på museet (SLM 34713). I samband med att den kom till museet noterades följande kommentarer om familjen: "Muséets förmodan att förkortningen Ktzw avser Kantzow, är helt riktig. Vägmärket kan utan minsta tvivel knytas till Godsägaren och Skeppsredaren Johan Albert Kantzow (1788-1868) som innehade egendomen Ökna frälsehemman ½ mtl frälse i Sättersta socken och under den tiden lät uppföra en ”fritidsbostad” vid Timmermon under Ökna. Fritidsbostaden lät han kalla Mio Retiro (Min lilla vrå), som ligger precis ½ mil från stora landsvägen vid Sättersta kyrka.
Ursula von Kantzow har i en skrift 1996 utrett och beskrivit släkten Kantzow. Ett brev från november 1932 som finns i Riksarkivet berättar: ”Vid Timmermogen i Sättersta socken uppfördes af Skeppsredaren och Godsägaren Johan Albert Kantzow en stuga som han kallade Mio Retiro och hvilken han om somrarna någon tid bebodde. Han dog där den 19 juli 1868… På stugans framsida finnas än i denna dag följande målning bevarad från byggnadsåret: "MIO RETIRO – MIN LILLA VRÅ BLAND BERGEN – CONTENT MAKES LITTLE PLENTY – POCO EEM POCE - )”. Vidare anger brevet från 1932 att på en mindre ”vägsten” vid ”Mio Retiro” är följande inhugget: 1866 ½ MIL Från Landsvägen K.t.z.w. Jag har inte utrett vilken som skrev detta brev, men uppgiften bekräftar att år 1932 fanns detta vägmärke vid Mio Retiro. (”Vägsten” ska inte tas bokstavligt – Vägmärket är av trä. Stavningen ”af” och ”hvilken” år 1932 observeras). Mio Retiro är sannolikt Johan Albert von Kantzows egna och icke officiella namn på Timmermon eller någon stuga i dess närhet. Mio Retiro har inte av mig påträffats på någon karta eller officiellt dokument. Timmermons kulturhistoria har mycket utförligt utretts av Jan och Elsie Björkman. De är inte helt säkra på var Mio Retiro låg men anger Timmermon som det sannolikaste.
Ursula von Kantzow nämner alltså ”vägstenen” utifrån uppgifter i ett brev 1932 och ingen av de tillfrågade i släkten har någon kännedom om dess tillvaro från 1932 till nu.
Källor:
Von Kantzow, Ursula: Släkten Kantzow. Försök till en dokumentation. Stockholm 1996.
Björkman, Jan och Elsie: Timmermon förr och nu ver 2 (2008-02-28) samt digitala underlag från deras forskning.
LMV Historiska kartor på webben.
Kontakter med Gustaf-Fredrik von Kantzow, Ursula von Kantzow, Jarl von Kantzow.
Syskon:
Carl Adolf (1789-1867, Chargé d'affaires och generalkonsul
Emilia Diana (f.1791)
Christina Maria (1794-1874), gift Grosett
Vilhelm August (1795-1850), kopist, kanslist
Maria (Marianne) Anna Henrietta (1797-1872), gift Schimmelpenninch van der Oye
Gift 18/7 1808 med Anna Sofia Morsing (1789-1875)
Barn:
Emilia Sofia (EMMA) (1810-1876), gift Hjelm
Johan ALBERT (1811-1881), ståthållare
Mariana Fredrika (1813-1842), gift von Wright
Fredrik Vilhelm (1815-1896), vice konsul
Lucie Alicia Virginia Sulma Gurli (1825-1877), gift Groen
Johan Albert Kantzow har bland annat rest ett vägmärke vid en mindre gård han kallade "Mio Retiro", vilken nu förvaras på museet (SLM 34713). I samband med att den kom till museet noterades följande kommentarer om familjen: "Muséets förmodan att förkortningen Ktzw avser Kantzow, är helt riktig. Vägmärket kan utan minsta tvivel knytas till Godsägaren och Skeppsredaren Johan Albert Kantzow (1788-1868) som innehade egendomen Ökna frälsehemman ½ mtl frälse i Sättersta socken och under den tiden lät uppföra en ”fritidsbostad” vid Timmermon under Ökna. Fritidsbostaden lät han kalla Mio Retiro (Min lilla vrå), som ligger precis ½ mil från stora landsvägen vid Sättersta kyrka.
Ursula von Kantzow har i en skrift 1996 utrett och beskrivit släkten Kantzow. Ett brev från november 1932 som finns i Riksarkivet berättar: ”Vid Timmermogen i Sättersta socken uppfördes af Skeppsredaren och Godsägaren Johan Albert Kantzow en stuga som han kallade Mio Retiro och hvilken han om somrarna någon tid bebodde. Han dog där den 19 juli 1868… På stugans framsida finnas än i denna dag följande målning bevarad från byggnadsåret: "MIO RETIRO – MIN LILLA VRÅ BLAND BERGEN – CONTENT MAKES LITTLE PLENTY – POCO EEM POCE - )”. Vidare anger brevet från 1932 att på en mindre ”vägsten” vid ”Mio Retiro” är följande inhugget: 1866 ½ MIL Från Landsvägen K.t.z.w. Jag har inte utrett vilken som skrev detta brev, men uppgiften bekräftar att år 1932 fanns detta vägmärke vid Mio Retiro. (”Vägsten” ska inte tas bokstavligt – Vägmärket är av trä. Stavningen ”af” och ”hvilken” år 1932 observeras). Mio Retiro är sannolikt Johan Albert von Kantzows egna och icke officiella namn på Timmermon eller någon stuga i dess närhet. Mio Retiro har inte av mig påträffats på någon karta eller officiellt dokument. Timmermons kulturhistoria har mycket utförligt utretts av Jan och Elsie Björkman. De är inte helt säkra på var Mio Retiro låg men anger Timmermon som det sannolikaste.
Ursula von Kantzow nämner alltså ”vägstenen” utifrån uppgifter i ett brev 1932 och ingen av de tillfrågade i släkten har någon kännedom om dess tillvaro från 1932 till nu.
Källor:
Von Kantzow, Ursula: Släkten Kantzow. Försök till en dokumentation. Stockholm 1996.
Björkman, Jan och Elsie: Timmermon förr och nu ver 2 (2008-02-28) samt digitala underlag från deras forskning.
LMV Historiska kartor på webben.
Kontakter med Gustaf-Fredrik von Kantzow, Ursula von Kantzow, Jarl von Kantzow.