SLM 18000 2461A - Skridsko
Objekttyp
Titel
SLM 18000 2461A - Skridsko
Anmärkning
Islägg, intakt. Kluvet ben, fyra fästhål. Något sliten glidyta..
Undersökningen i kvarteret Rådhuset utfördes av Riksantikvarieämbetet under två säsonger åren 1963-1964 under ledning av Charlotte Önstad respektive Maud Eriksson (Figur 3). Därtill genomfördes även antikvarisk kontroll i samband med schaktningarna för det nya stadshuset år 1966. Den första säsongen, år 1963, undersöktes en cirka 1500 m2 stor yta (SR48) ner till ett djup av 0,5-1,5 meter under marken, varvid 0,3-0,8 meter tjocka kulturlager identifierades i tre skikt. Kulturlagren innehöll lämningar från 1500-1600-talet och bestod av avfallslager, stenhusgrunder, stenläggningar samt träkonstruktioner. Under den andra säsongen, år 1964 undersöktes, inom den tidigare öppnade ytan, ett 70 meter långt schakt med en sammanlagd yta om cirka 200 m2 ner till steril nivå (SR49a). I schaktet påträffades lämningar i sex skikt från tidsavsnittet 1200-1400-tal. Kulturlagren inom denna del av undersökningsytan uppgick till en tjocklek av cirka två meter och bestod av avfallslager samt träbroläggningar och huslämningar av trä. I avfallslagren påträffades keramik, stora mängder trä- och läderföremål, runristade träföremål samt ett myntstampsavtryck av bly daterat till 1200-talets början. Fyndmaterialet uppgår till omkring 2500 fyndposter. Kulturlagren inom kvarteret Rådhuset uppgick alltså till cirka 2,5 meters tjocklek och kunde följas från tidig medeltid fram till 1600-talets slut (Arkivrapport dnr 129/65, SMA).
SLM 10876 och 11268 innehåller material från kvarteret Rådhuset 1963-66.
"[I Olaus Magnus "Carta"] finner man också den äldsta bilden av skridskoåkning i Sverige. Det ska vid början av 1500-talet ha förekommit pristävlingar i skridskoåkning. Skridskor av järn fanns från sluet av 1400-talet i Holland, men i Sverige använda man fortfarande häst- eller koben som fästes vid foten. Även i Historia de gentibus septentrionalibus skildrar Olaus Magnus skridskoåkning [....]. Särskilt i norra Sverige åkte människor skridskor och skidor. [...] I stor delar av Mellansverige var det vanligare att allmogen åkte skridskor än att de färdades på skidor. Det ar ett nöje men oftare et transportmedel, exempelvis för att på vintern, då sjön var igenfrusen, ta sig till kyrkan" /Ur "Den svenska idrottens historia" av Jens Ljunggren (2020), sidan 64-65
Undersökningen i kvarteret Rådhuset utfördes av Riksantikvarieämbetet under två säsonger åren 1963-1964 under ledning av Charlotte Önstad respektive Maud Eriksson (Figur 3). Därtill genomfördes även antikvarisk kontroll i samband med schaktningarna för det nya stadshuset år 1966. Den första säsongen, år 1963, undersöktes en cirka 1500 m2 stor yta (SR48) ner till ett djup av 0,5-1,5 meter under marken, varvid 0,3-0,8 meter tjocka kulturlager identifierades i tre skikt. Kulturlagren innehöll lämningar från 1500-1600-talet och bestod av avfallslager, stenhusgrunder, stenläggningar samt träkonstruktioner. Under den andra säsongen, år 1964 undersöktes, inom den tidigare öppnade ytan, ett 70 meter långt schakt med en sammanlagd yta om cirka 200 m2 ner till steril nivå (SR49a). I schaktet påträffades lämningar i sex skikt från tidsavsnittet 1200-1400-tal. Kulturlagren inom denna del av undersökningsytan uppgick till en tjocklek av cirka två meter och bestod av avfallslager samt träbroläggningar och huslämningar av trä. I avfallslagren påträffades keramik, stora mängder trä- och läderföremål, runristade träföremål samt ett myntstampsavtryck av bly daterat till 1200-talets början. Fyndmaterialet uppgår till omkring 2500 fyndposter. Kulturlagren inom kvarteret Rådhuset uppgick alltså till cirka 2,5 meters tjocklek och kunde följas från tidig medeltid fram till 1600-talets slut (Arkivrapport dnr 129/65, SMA).
SLM 10876 och 11268 innehåller material från kvarteret Rådhuset 1963-66.
"[I Olaus Magnus "Carta"] finner man också den äldsta bilden av skridskoåkning i Sverige. Det ska vid början av 1500-talet ha förekommit pristävlingar i skridskoåkning. Skridskor av järn fanns från sluet av 1400-talet i Holland, men i Sverige använda man fortfarande häst- eller koben som fästes vid foten. Även i Historia de gentibus septentrionalibus skildrar Olaus Magnus skridskoåkning [....]. Särskilt i norra Sverige åkte människor skridskor och skidor. [...] I stor delar av Mellansverige var det vanligare att allmogen åkte skridskor än att de färdades på skidor. Det ar ett nöje men oftare et transportmedel, exempelvis för att på vintern, då sjön var igenfrusen, ta sig till kyrkan" /Ur "Den svenska idrottens historia" av Jens Ljunggren (2020), sidan 64-65
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
18000
Förvärvsdatum
1971-11-16
Material
Ben
Sakord
Skridsko
Specialbenämning
Islägg
Fynddatum
1964
Fyndort - Kvarter
Kv Rådhuset
Fyndort - Ort
Nyköping
RAÄ-nummer
231
Fyndort - Fornlämningstyp
Stadslager
Fyndort - Socken
S:t Nicolai
Fyndort - Kommun
Nyköping
Fyndort - Län
Södermanland
Fyndort - Landskap
Södermanland
Fyndort - Land
Sverige
Utställd/publicerad
1998 - tillsvidare Basutställning: Kungstornet - Schack och Makt
Fyndort - Fyndomständighet
Arkeologisk undersökning
Fyndort - Fyndnummer
64:2461
Källhänvisning
hämtad 8 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/281021.