SLM 18011 48 - Spetshacka
Objekttyp
Titel
SLM 18011 48 - Spetshacka
Anmärkning
Del av spetshacka Bultad och slipad med bikoniskt skafthål.
I fyndlistan "Diverse" författad av Erik Bohrn 1933 står det:
"48. Hacka avslagen vid skafthål. L.162 mm. Br 59 mm. Klastorp Björkviks sn"
Föremålet, som har gått av vid skafthålet, liknar en nutida korphacka. Hackan har från början haft en långsträckt form och spetsiga ändar. Den är gjord av glimmerskiffer och har fått sin form genom att den bultades med en annan hårdare sten. Skafthålet har också det formats med hjälp av en annan sten från två håll. Skafthålshackor tillverkades och användes för mycket länge sedan. De härstammar från tiden omkring 9000-6900 f.kr. Man har hittat ett hundratal hackor av samma typ i Sverige och i Norge. Kärnområdet kan sägas svenska västkusten, med de förekommer också i ett brett bälte österut som sträcker sig fram till de västra delarna av Södermanlands län där Klastorp ligger. Eftersom hackorna oftast är skadade när man hittar dem har man tidigare velat sätta i dem i ett praktiskt sammanhang. En idé var att de användes som plog vid odling, en annan är att de har fungerat som tyngder till grävkäppar, som bland annat användes till att gräva upp ätliga rötter med. I dag menar forskarna att det troligaste är att hackorna har haft en rituell innebörd. Ett tecken på detta är spetshackorna är de enda stenföremål från äldre stenålder som är ornerade. Det är tänkbart att de har ingått i ett utbytessystem mellan olika grupper av människor under stenåldern. Släkter och stammar kan ha använt skafthålshackorna som bytesvara. /Patrik Gustafsson 2008-11-23
I fyndlistan "Diverse" författad av Erik Bohrn 1933 står det:
"48. Hacka avslagen vid skafthål. L.162 mm. Br 59 mm. Klastorp Björkviks sn"
Föremålet, som har gått av vid skafthålet, liknar en nutida korphacka. Hackan har från början haft en långsträckt form och spetsiga ändar. Den är gjord av glimmerskiffer och har fått sin form genom att den bultades med en annan hårdare sten. Skafthålet har också det formats med hjälp av en annan sten från två håll. Skafthålshackor tillverkades och användes för mycket länge sedan. De härstammar från tiden omkring 9000-6900 f.kr. Man har hittat ett hundratal hackor av samma typ i Sverige och i Norge. Kärnområdet kan sägas svenska västkusten, med de förekommer också i ett brett bälte österut som sträcker sig fram till de västra delarna av Södermanlands län där Klastorp ligger. Eftersom hackorna oftast är skadade när man hittar dem har man tidigare velat sätta i dem i ett praktiskt sammanhang. En idé var att de användes som plog vid odling, en annan är att de har fungerat som tyngder till grävkäppar, som bland annat användes till att gräva upp ätliga rötter med. I dag menar forskarna att det troligaste är att hackorna har haft en rituell innebörd. Ett tecken på detta är spetshackorna är de enda stenföremål från äldre stenålder som är ornerade. Det är tänkbart att de har ingått i ett utbytessystem mellan olika grupper av människor under stenåldern. Släkter och stammar kan ha använt skafthålshackorna som bytesvara. /Patrik Gustafsson 2008-11-23
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
18011
Samtidigt förvärvat
DIV samlingen
Material
Bergart: Glimmerskiffer
Sakord
Hacka
Specialbenämning
Spetshacka
Längd (mm)
162
Bredd (mm)
59
Tjocklek (mm)
32
Vikt (g)
250
Fyndort - Byggnadsnamn
Klastorp
Fyndort - Socken
Björkvik
Fyndort - Län
Södermanland
Fyndort - Landskap
Södermanland
Fyndort - Land
Sverige
Fyndort - Fyndomständighet
Lösfynd
Källhänvisning
hämtad 5 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/282259.