SLM 33208 - Kylskåp Elektrolux från 1948
Objekttyp
Titel
SLM 33208 - Kylskåp Elektrolux från 1948
Anmärkning
Fristående kylskåp av vitemaljerad plåt, med rundade hörn. skåpet står på de nertill förlängda sidostyckena och öppningen nedtill döljs av en uppfällbar plåtskiva, ca 32 x 49 cm.
Inredning av vitemaljerad plåt med två löstagbara hyllor av metall. Ishylla på höger sida, med tillhörande droppfat. Kylaggregat baktill.
Dörren dekorerad med tvärgående metallband med texten "Elektrolux". Nyckelhandtag i halvrunt konkavt urtag.
"För mina föräldrar var det säkert så att skåpet blev en symbol för deras familjebildande och första egentliga bosättning (i Ystad där skåpet stod från det det köptes 1948 tills vi flyttade -55 till en annan lägenhet där kylskåp redan fanns). kylskåpet utstrålar en påtaglig framtidstro, och har givits en futuristisk form i handtag och beslag och genom de rundade hörnen. Det här var åren då allt bara kunde bli bättre, och detta inte minst med ingenjörskonstens hjälp. Nästa symbol var en "radiomöbel" med skivspelare som jag önskat mig - första skivan var Povel Ramel "Far jag kan inte få upp min kokosnöt"! - Kylskåpet blev undanställt -55 till nån gång kring -68 då det forslades till Malmköping och Förrådsgatan 3 där det förblivit till 1996.
Kylskåpets gångjärn har en fjäder i sig, så att dörren lätt går upp så fort man trycker in handtagets tangent. Fjädern har i alla tider gett ifrån sig ett speciellt ljud så alla visste omedelbart om nån öppnade. Och det gick heller inte att stänga utan samma ljud.
Kylsystemet saknar rörliga delar vilket gör det näst intill outslitligt. Därtill var man dåförtiden inte lika medveten om vad som fanns att tjäna på att spara på material och vikt. Också detta bidrar såklart till robustheten.
Det enda som kunde hända var att det bildades bubblor i kylsystemets finare rörslingor varvid cirkulationen blockerades. Då var det bara att vända upp och ned på kylskåpet. Effekten därav yttrade sig omgående genom det bubblande som då hördes. Bubblade det inte fick man skaka skåpet tills något hördes. (Denna kunskap har varit mig till stor nytta under längre vistelser på avslägsna orter i tropikerna - där Elektrolux kylskåp eller kopior av dem ofta kunde påträffas. Värmekällan var på dessa avlägsna platser en fotogenlåga eftersom el sällan fanns.
Kylningen sker genom absorption och jag kan direkt erkänna att jag aldrig begripit hur det går till, mer än att man värmer i ena änden och så blir det kallt i den andra! Inuti rören finns ammoniak, vätgas och vatten. (Inga freoner!) Idén kom från Baltzar von Platen, också härstammande från ystad, och en studentkamrat till honom. De samarbetade med det som blev elektrolux för att på 20-talet kommercialisera idén som så småningom blev en världssuccé. Det påstås att omkring 10 miljoner skåp byggdes, mellan 1925 och början på 60-talet."
Ur brev från givaren Lars-Gunnar Blomqvist
Inredning av vitemaljerad plåt med två löstagbara hyllor av metall. Ishylla på höger sida, med tillhörande droppfat. Kylaggregat baktill.
Dörren dekorerad med tvärgående metallband med texten "Elektrolux". Nyckelhandtag i halvrunt konkavt urtag.
"För mina föräldrar var det säkert så att skåpet blev en symbol för deras familjebildande och första egentliga bosättning (i Ystad där skåpet stod från det det köptes 1948 tills vi flyttade -55 till en annan lägenhet där kylskåp redan fanns). kylskåpet utstrålar en påtaglig framtidstro, och har givits en futuristisk form i handtag och beslag och genom de rundade hörnen. Det här var åren då allt bara kunde bli bättre, och detta inte minst med ingenjörskonstens hjälp. Nästa symbol var en "radiomöbel" med skivspelare som jag önskat mig - första skivan var Povel Ramel "Far jag kan inte få upp min kokosnöt"! - Kylskåpet blev undanställt -55 till nån gång kring -68 då det forslades till Malmköping och Förrådsgatan 3 där det förblivit till 1996.
Kylskåpets gångjärn har en fjäder i sig, så att dörren lätt går upp så fort man trycker in handtagets tangent. Fjädern har i alla tider gett ifrån sig ett speciellt ljud så alla visste omedelbart om nån öppnade. Och det gick heller inte att stänga utan samma ljud.
Kylsystemet saknar rörliga delar vilket gör det näst intill outslitligt. Därtill var man dåförtiden inte lika medveten om vad som fanns att tjäna på att spara på material och vikt. Också detta bidrar såklart till robustheten.
Det enda som kunde hända var att det bildades bubblor i kylsystemets finare rörslingor varvid cirkulationen blockerades. Då var det bara att vända upp och ned på kylskåpet. Effekten därav yttrade sig omgående genom det bubblande som då hördes. Bubblade det inte fick man skaka skåpet tills något hördes. (Denna kunskap har varit mig till stor nytta under längre vistelser på avslägsna orter i tropikerna - där Elektrolux kylskåp eller kopior av dem ofta kunde påträffas. Värmekällan var på dessa avlägsna platser en fotogenlåga eftersom el sällan fanns.
Kylningen sker genom absorption och jag kan direkt erkänna att jag aldrig begripit hur det går till, mer än att man värmer i ena änden och så blir det kallt i den andra! Inuti rören finns ammoniak, vätgas och vatten. (Inga freoner!) Idén kom från Baltzar von Platen, också härstammande från ystad, och en studentkamrat till honom. De samarbetade med det som blev elektrolux för att på 20-talet kommercialisera idén som så småningom blev en världssuccé. Det påstås att omkring 10 miljoner skåp byggdes, mellan 1925 och början på 60-talet."
Ur brev från givaren Lars-Gunnar Blomqvist
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
33208
Tillkomsttid start
1948
Sakord
Kylskåp
Specialbenämning
Elektrolux
Material
Metall Emalj Gummi
Bredd (mm)
590
Höjd (mm)
1160
Djup (mm)
590
Modell / fabrikat / typ
Elektrolux
Signering / märkning
Elektrolux
Källhänvisning
hämtad 3 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/310795.