SLM M017993 - Runsten vid Stenkvista kyrka år 1958
Hednisk runristning, RAÄ Stenkvista 1:1, med en Torshammare vid Stenkvista kyrka, efter att ha blivit rengjord och uppmålad år 1958
Objekttyp
Titel
SLM M017993 - Runsten vid Stenkvista kyrka år 1958
Anmärkning
Sö 111 (Södermanlands runinskrifter 111)
"Genom sommarens arbete ha på få undantag när samtliga ristningar på sörmländska fastlandet rengjorts och uppmålats i den mån de icke tidigare varit i tillfresställande skick. I samarbete med Riksantikvarieämbetet har ett tiotal ristningar rests eller lagats. I arbetet ha förutom landsantikvarien deltagit amanuens Jan Lindberg och, tidvis, studerandena Wolfgang Junge och Staffan Schnell. Några hembygdsföreningar, framför allt i Vagnhärad och Stallarholmen, ha bistått med stenarnas rengöring" /Ur Södermanlands hembygdsförbunds årsberättelse 1958
"Liksom tidigare ha landskommuner givit anslag till museets verksamhet, och härigenom har fältarbete kunnat bedrivas på landsbygden. Landsantikvarien har sålunda med biträde av amanuens Jan Lindberg målat upp praktiskt taget samtliga runstenar på sörmländska fastlandet" /Ur Södermanlands länsmuseums årsberättelse 1958
"Biskop Eskils förkunnelse kan vi emellertid inte endast avläsa i kyrkobyggandet utan också på de talrika runstenar, som just under hans tid ristades av nykristnat folk och ställdes som minnesstenar vid vägarna [...]. Helt ensamma om detta slags minnesstenar fick emellertid inte de nykristnande vara. Öven hedningarna lät rista, och på deras stenar finns guden Tors hammartecken på samma plats, där korset står på de kristnas stenar. Den hedniska reaktionen gjorde sig således märkbar till och med i runmonumenten, och själv föll biskopen offer för den på blotplatsen vid Södermanlands allting i Strängnäs" /Ur Sörmlandsbygden 1959 sidan 23-24
Bild publicerad i Sörmlandsbygden 1959 sidan 23
Södermanlands runinskrifter 111 (Sö 111)
"Genom sommarens arbete ha på få undantag när samtliga ristningar på sörmländska fastlandet rengjorts och uppmålats i den mån de icke tidigare varit i tillfresställande skick. I samarbete med Riksantikvarieämbetet har ett tiotal ristningar rests eller lagats. I arbetet ha förutom landsantikvarien deltagit amanuens Jan Lindberg och, tidvis, studerandena Wolfgang Junge och Staffan Schnell. Några hembygdsföreningar, framför allt i Vagnhärad och Stallarholmen, ha bistått med stenarnas rengöring" /Ur Södermanlands hembygdsförbunds årsberättelse 1958
"Liksom tidigare ha landskommuner givit anslag till museets verksamhet, och härigenom har fältarbete kunnat bedrivas på landsbygden. Landsantikvarien har sålunda med biträde av amanuens Jan Lindberg målat upp praktiskt taget samtliga runstenar på sörmländska fastlandet" /Ur Södermanlands länsmuseums årsberättelse 1958
"Biskop Eskils förkunnelse kan vi emellertid inte endast avläsa i kyrkobyggandet utan också på de talrika runstenar, som just under hans tid ristades av nykristnat folk och ställdes som minnesstenar vid vägarna [...]. Helt ensamma om detta slags minnesstenar fick emellertid inte de nykristnande vara. Öven hedningarna lät rista, och på deras stenar finns guden Tors hammartecken på samma plats, där korset står på de kristnas stenar. Den hedniska reaktionen gjorde sig således märkbar till och med i runmonumenten, och själv föll biskopen offer för den på blotplatsen vid Södermanlands allting i Strängnäs" /Ur Sörmlandsbygden 1959 sidan 23-24
Bild publicerad i Sörmlandsbygden 1959 sidan 23
Södermanlands runinskrifter 111 (Sö 111)
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
M017993
Tillkomsttid start
1958
Bild byline
Foto: Jan Lindberg/Föreningen Södermanlands länsmuseum
Upphovsrättsinnehavare
Sörmlands museum
Motiv
Stenkvista kyrka , Stenkvista, Stenkvista, Österrekarne, Eskilstuna, Södermanland, Södermanland, Sverige
Motivkategori
Bildtyp
Påsikt: Sv/V
Material (foto)
Papper
RAÄ-nummer
Stenkvista 1:1
Källhänvisning
hämtad 28 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/352673.
Publikationer
- (1959). Sörmlandsbygden 1959: Södermanlands hembygdsförbunds årsbok [Årsbok]. Nyköping: Södermanlands hembygdsförbund. s. 23.