Kompanifana från Södermanlands regemente från år 1730, förvarad i Kungliga Livrustkammaren.

Observera att sörmlandsgripen fått klövar i stället för lejontassar.

"Det nya Kungl. Södermanlands regemente, som grundade sig på Karl XI:s knektehåll, inldelades i 8 kompanier med sådana namn som Vingåkers, Oppunda eller Nyköpings, givetvis syftande på rotarnas belägenhet i landskapet. Emellertid fanns redan dessförinnan ett sörmländskt regemente, som ytterst går tillbaka på den sörmlandsfännika om 500 man, som Gustav Vasa lät sätta upp, och som Gustav II Adolf år 1627 lät omorganisera till Södermanlands regemente. [...] Under 1600- och 1700-talen begagnades terrängen kring de sörmländska städerna växelvis som övningsplatser för regementet, men år 1774 åvägbragte den kraftfulle regementschefen Gustav Adolf von Siegroth att Heden vid Lilla Malma kyrka i landskapets mittpunkt blev den fasta övningsplatsen, och han drömde att det där skulle växa upp en stad, som efter den regerande konungen skulle kallas Gustavsstad. Den drömmen gick om intet, orten blev endast en köping och fick namnet Malmköping. Heden begagnades som övningsplats ända till år 1921, då regementet avtågade till de nybyggda kasernerna i Strängnäs. År 1942 omorganiserades det gamla infanteriregementet till Södermanlands pansarregemente. Som ett sörmländskt regemente kan i viss män också Kungl. Livregementets dragoner räknas. Senast år 1587 upprättades ett beridet förband, Södermanlandsfanan, vars ryttare var de första soldaterna i Sverige, som avlönades genom fördelning av hemman. Detta förband slogs samman med Upplands ryttare och kallades slutligen efter många omorganisationer för Livregementets dragoner. Regementet är emellertid nu försvunnet ur den svenska försvarsmakten. Under 1940-talet organiserades i landskapet två flygförband, Södermanlands flygflottilj, uppsatt år 1941 vid Skavsta utanför Nyköping samt Södertörns flygflottilj, som 1947 började sin verksamhet på ett flygfält söder om Tullinge" /Ur Sörmlandsbygden 1952 sidan 26-29.