SLM R40-85-8 - Lästringe kyrka, förslag från 1903
Lästringe kyrka, ritning med förslag på ett torn av Fritz Eckert år 1903
Objekttyp
Titel
SLM R40-85-8 - Lästringe kyrka, förslag från 1903
Anmärkning
"År 1903 planerade man ett tornbygge, och ritningar gjordes upp av Fritz Eckert" [...]
"Vid ett par senare tillfällen ha emellertid ombyggnadsplaner varit å bane, 1862 och 1903. Man ville ha ett torn på kyrkan. [...] Den 1903 anlitade konstnären placerar en barockhuv på sitt tornförslag [...] Det ligger något rörande i Lästringebornas längtan efter ett kyrktorn. Det är som om kyrkan inte befanns tillräckligt vacker och värdig i sin nuvarande form. Den är inte tillfredsställande som representant för den alltmer växande socknens (f. n. större än moderförsamlingen) makt och härlighet. Vi kunna emellertid vara förvissade om, att när 1100-talets Lästringebor planerade kyrkans uppförande, berodde det inte på håglöshet eller bristande tillgångar, att hon inte fick något stentorn. Under större delen av medeltiden, kyrkobyggandets tid, var det helt enkelt inte modernt att bygga kyrkor med torn. - Under 1100-talet finns det en västerifrån kommande riktning inom den sörmländska byggnadskonsten, vars kyrkor karakteriseras av ett smäckert västtorn, och i början av 1400-talet ha många kraftiga torn uppförts, kanske mest ur befästningssynpunkt. Men för övrigt överväga de tornlösa kyrkorna. Från klockstapeln ringer man folket samman, men gudshuset självt ligger där enkelt och flärdfritt. Med buller och bång måste mänskorna kallas från denna världens id, men i Guds hus råder stillhet och ro. Det ligger en vacker tanke i detta" /Ur Lästringe kyrka (1944) sidan 5, 6
"Vid ett par senare tillfällen ha emellertid ombyggnadsplaner varit å bane, 1862 och 1903. Man ville ha ett torn på kyrkan. [...] Den 1903 anlitade konstnären placerar en barockhuv på sitt tornförslag [...] Det ligger något rörande i Lästringebornas längtan efter ett kyrktorn. Det är som om kyrkan inte befanns tillräckligt vacker och värdig i sin nuvarande form. Den är inte tillfredsställande som representant för den alltmer växande socknens (f. n. större än moderförsamlingen) makt och härlighet. Vi kunna emellertid vara förvissade om, att när 1100-talets Lästringebor planerade kyrkans uppförande, berodde det inte på håglöshet eller bristande tillgångar, att hon inte fick något stentorn. Under större delen av medeltiden, kyrkobyggandets tid, var det helt enkelt inte modernt att bygga kyrkor med torn. - Under 1100-talet finns det en västerifrån kommande riktning inom den sörmländska byggnadskonsten, vars kyrkor karakteriseras av ett smäckert västtorn, och i början av 1400-talet ha många kraftiga torn uppförts, kanske mest ur befästningssynpunkt. Men för övrigt överväga de tornlösa kyrkorna. Från klockstapeln ringer man folket samman, men gudshuset självt ligger där enkelt och flärdfritt. Med buller och bång måste mänskorna kallas från denna världens id, men i Guds hus råder stillhet och ro. Det ligger en vacker tanke i detta" /Ur Lästringe kyrka (1944) sidan 5, 6
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
R40-85-8
Tillkomsttid start
1943
Motiv
Lästringe kyrka , Lästringe, Lästringe, Rönö, Nyköping, Södermanland, Södermanland, Sverige
Motivkategori
Bildtyp
Repro: Sv/V
Material (foto)
Papper
Källhänvisning
hämtad 7 juli 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/381851.
Publikationer
- Andersson, Aron (1944). Lästringe kyrka: Sörmländska kyrkor 36 [Häfte]. Eskilstuna: Södermanlands hembygdsförbund (Sörmländska kyrkor). s. 2.