SLM X265-78 - Vy mot Prästgatan i Nyköping ca 1913-1925
Sörmlands museum
Conrad Carlsson i sin båt på Nyköpingsån nedanför varmbadhuset. Conrad drev färjetrafik med roddbåt mellan Prästgatan och Tullportsgatan åren 1913-1925.
Objekttyp
Titel
SLM X265-78 - Vy mot Prästgatan i Nyköping ca 1913-1925
Anmärkning
Gamla varmbadhuset byggdes omkring 1890 och försågs med bastu år 1912. Badhuset var i bruk fram till 1936, då ett nytt badhus byggdes. Efter 1936 använde målerifirman F. H. Svensson huset och det var bostäder på övre våningen.
-----
"Att bada kan betyda både att tvätta sig ren och att simma. Under 1800-talet blev man mer och mer uppmärksam på hygienens betydelse för folkhälsan. De allra flesta människorna bodde trångt och hade dåliga eller inga möjligheter at tvätta sig eller sina kläder hemma. I städerna började man för drygt 100 år sen bygga allmänna varmbadhus där människorna kunde gå och tvätta sig. I varmbadhuset fanns det duschar och badkar och ibland en liten simbassäng. Många av de skolor som byggdes vid samma tid hade särskilda avdelningar med skolbad. I vissa städer blev varmbadhusen stora anläggningar. Dit gick man inte bara för att tvätta sig utan också för att få olika slags behandlingar, bada romerskt eller turkiskt och framför all ägna sig åt att koppla av och må bra. Under slutet av 1800-talet började myndigheterna också propagera för simundervisning. Simkunnighet var, precis som god hygien, något som befrämjade folkhälsan. Bland annat Svenska Livrättningssällskapet arbetade aktivt för att fler och fler skulle lära sig simma. 1935 instiftades simborgarmärket med målsättningen att alla svenskar skulle kunna simma minst 200 meter" /Ur "Från vallen till hallen - en upptäckarbok om idrotten i arkiv och kulturmiljöer" (2003), sidan 9
-----
"Att bada kan betyda både att tvätta sig ren och att simma. Under 1800-talet blev man mer och mer uppmärksam på hygienens betydelse för folkhälsan. De allra flesta människorna bodde trångt och hade dåliga eller inga möjligheter at tvätta sig eller sina kläder hemma. I städerna började man för drygt 100 år sen bygga allmänna varmbadhus där människorna kunde gå och tvätta sig. I varmbadhuset fanns det duschar och badkar och ibland en liten simbassäng. Många av de skolor som byggdes vid samma tid hade särskilda avdelningar med skolbad. I vissa städer blev varmbadhusen stora anläggningar. Dit gick man inte bara för att tvätta sig utan också för att få olika slags behandlingar, bada romerskt eller turkiskt och framför all ägna sig åt att koppla av och må bra. Under slutet av 1800-talet började myndigheterna också propagera för simundervisning. Simkunnighet var, precis som god hygien, något som befrämjade folkhälsan. Bland annat Svenska Livrättningssällskapet arbetade aktivt för att fler och fler skulle lära sig simma. 1935 instiftades simborgarmärket med målsättningen att alla svenskar skulle kunna simma minst 200 meter" /Ur "Från vallen till hallen - en upptäckarbok om idrotten i arkiv och kulturmiljöer" (2003), sidan 9
Museikod
SLM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
X265-78
Tillkomsttid start
1913
Tillkomsttid slut
1925
Upphovsrättsinnehavare
Sörmlands museum
Förvärvsdatum
1991-03-07
Motiv
Prästgatan, S:t Nikolaus 33, Nyköping, S:t Nicolai, Jönåker, Nyköping, Södermanland, Södermanland, Sverige
Motivkategori
Utställd/publicerad
2017: Stadsvandring: Nyköping på 1800-talet
Källhänvisning
hämtad 15 augusti 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/397007.