SLM A5-543 - Spareholms slott år 1941

SLM_A5-543.JPG
Foto: Ivar Schnell/Södermanlands hembygdsförbund
Creative Commons - Erkännande
En av de mest förnämligaste godsen i Södermanland byggt på 1700-talet, men med ursprung i 1600-talet.

Objekttyp

Titel

SLM A5-543 - Spareholms slott år 1941

Anmärkning

"Sparreholms slott skymtar man en liten glimt utav antingen man far förbi på järnväg eller på den långa landsvägsbron. Landsvägsresenären som har möjlighet att stanna sitt fordon bör tänka på att vila sig et slag mitt på bron. Norr ut ligger slottet inbäddat i grönska. Söder ut ligger Båven"
[…]
"Den största gården i Hyltinge blev herrgården Hyltingenäs. På 1600-talet ägdes den av landshövdingen Göran Bengtsson Sparre och fick då namnet Sparreholm. Det är fortfarande den största egendomen, fastän stora områden sålts ifrån den av dess senaste ägare. För närvarande omfattar huvudegendomen omkring 675 ha. Men därtill kommer många underlydande gårdar, som t.ex. de nedan nämnda Långdunker och Valsund. - Slottet är byggt på 1700-talet men till byggt och omändrat till sitt nuvarande utseende av kammarherre Emil Dickson, som sedan 1893 är dess ägare. Sparreholms slott med sin vackra park och den sällsynt ståtliga, kilometerlånga allén mellan slottet och kyrkan hör till de förnämligaste godsen i Sörmland" / Ur Hyltinge socken (1946), sidan 15, 16

Museikod

SLM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

A5-543

Tillkomsttid start

1941

Bild byline

Foto: Ivar Schnell/Södermanlands hembygdsförbund

Upphovsrättsinnehavare

Södermanlands hembygdsförbund

Motiv

Sparreholms slott Sparreholm Hyltinge Villåttinge Flen Södermanland Södermanland Sverige

Motivkategori

Bildtyp

Påsikt: Sv/V

Material (foto)

Papper

Källhänvisning

“SLM A5-543 - Spareholms slott år 1941,” Sörmlands museum, hämtad 30 april 2024, https://cust.kulturhotell.se/c24/items/show/404393.

Publikationer

  • Lanninger, Gerhard (1946). Hyltinge socken: Sockenbeskrivning 3 [Häfte]. Eskilstuna: Södermanlands hembygdsförbund (Södermanlands hembygdsförbunds sockenbeskrivningar för hembygdsundervisning). s. 15.