Undersidan av fontänen är kraftigt rostangripen, särskilt de bärande stödbenen. Flera av kalk- eller sandstensskivorna ligger något lösa.

Fontänen av gjutjärn är ca 3 meter hög, och som mest ca 1,5 meter bred. Basen utgörs av murad grovt huggen sandsten, under skivor av kalk- eller sandsten med motsvarande kulör och ytstruktur. Fontänen har en bred vattenspegel nertill och en mindre cuppa upptill. Fontänens topp saknar utsmyckning och ser något ”avhuggen” ut, varpå det kan antas att toppstycket har försvunnit. Fontänen är målad med grön oljefärg.

Fontänen har kraftiga, men ej genomgående rostskador. Färgen flagnar, och på flera ställen syns spår av tidigare målningar av både roskskyddsfärg och ytfärg. Den murade basen är hel men har tydliga bortfall av bruk i fogarna. Enstaka kalkstensskivor ligger något löst. Elektricitet och vattentillförsel verkar fungera felfritt.

Stavsjö bruk norr om Krokek ligger i sydvästra Sörmland, strax innanför gränsen mot Östergötland. 1666 erhöll Gerdt (ibland även kallad Gerhard) Störning genom ett kungligt privilegiebrev från Karl IX rätten att installera en masugn. Störning var bördig från Lübeck och hade tidigare varit med och byggt upp bl.a. Virå och Svärta bruk i Sörmland. Platsen för det nya bruket vid Lilla Stavsjön var ett strategiskt val. Sandvikens lasthamn i Bråviken låg bara en mil bort och fungerade som utskeppningshamn, och från (stora) Lövsjöns vatten kunde fallhöjden användas som drivkraft tilL brukets bälgar.

Stavsjö bruk kom till stor del att tillverka kanoner. Skälet berodde delvis på den höga kvaliteten på malmen från Förola gruva norr om Nyköping. Bruket kom att tillverka kanoner under nära 200 år, och gynnades stort av krigen mot Ryssland under 1700-talet.

De sista kanonerna tillverkades 1859. Den dåvarande ägaren G. F. A. Enhörning såg till att bruket fann nya produktområden som svarade bättre mot den rådande efterfrågan. Under tiden omkring 1850-1914 tillverkades bl.a. ångsmaskiner, jordbruksredskap, vågar, strykugnar och sug- och tryckpumpar. Det var under denna tid som bruksfontänen kom till.
Under första världskriget kom produktionen av vapen så som granater och
beställningstillverkning av gjutgods att återigen bli brukets viktigaste produkter.

Under tiden efter första världskriget fram till på 1960-talet tillverkades till största delen ventiler och verktygsmaskiner. Verksamheten pågår fortfarande, men på en annan plats och under namnet Stavsjö Valves AB, som ägs av företagskoncernen Bröer Group.

Det är inte känt om fontänen har tillverkats på det egna bruket Stavsjö, eller vid något annat av de många andra samtida bruken, t.ex. Bolinders mekaniska verkstad vars fabriker låg på Kungsholmen i Stockholm. Det var vanligt att gjutjärnsformar lånades ut mellan bruken, varpå själva modellen kan vara tillverkad vid ett bruk, men en viss avgjutning tillverkad vid ett annat. Enligt nuvarande fastighetsägare tillkom de tre konsolerna/armarna
under cuppan 1983 i samband med en renovering.